Adress:
Lena Wingren
Stentorp
61197 Stigtomta

Tel +46-736297773


Log on

Anders och Johannas familj


Anders och Johanna är min farmors morfar och mormor

Anders Gustav Nilsson

*  20 juni 1820 Stigtomta församling
+  20 juli  1873 Stigtomta församling

Nils Gustafsson (1792) flyttar in på Mosstorp, ett torp under Valinge i Stigtomta, år 1819 tillsammans med hustrun Maja Greta Andersdotter (1792) och barnen Maja Stina (1815) och Lars Peter (1816). Torpet kommer de att driva i sju år och under den tiden utökas familjen med barnen Anders Gustaf (1820), Anna Greta (1822) och Carl Johan (1824). Familjen flyttar till Fjäll i Nykyrka socken där Nils är bonde mellan 1826 - 1831. Här får  familjen ytterligare två barn Fredrik (1827) och Anna Lotta (1831).
Under 1800-talets första hälft verkar det vara ett osäkert liv att försöka försörja en familj på ett mindre arrende. Småbönder och torpare bytte ofta arrenden i ett försök att få det bättre. Ofta var det här familjer med många barn och avkastningen från torpet var liten.
När nu Nils och hans familj provar ytterligare ett nytt arrende vid Ladäng är familjen något decimerad då de äldsta barnen gett sig av för att tjäna sitt eget bröd som piga eller dräng på någon gård.


Mosstorp 1947. Bilden från Stigtomta hembygdsförening. 

Det är nu som Anders Gustaf börjar sitt eget liv, han blev nämligen kvar som dräng på Ladäng när hans familjen flyttade vidare till Solberga. Under ett tiotal år bytte Anders till ytterligare två drängtjänster i Nykyrka, Siggenäs och Rödjan.
Därefter provar han lyckan i Stigtomta socken där han blir anställd två år som dräng på Kjulsta. Det här är 1845 vilket är samtidigt som Johanna kommit till socknen för att arbetade på först Helgesta och senare Rogsta. 

Johanna Sofia Andersdotter

4 september 1823  Lunda församling
+ 20 mars        1893  Stigtomta församling

Johanna föddes och växte upp i torpet Gefle Ängstuga i Lunda socken. Johannas föräldrar var torparen Anders Gustafsson (1771), mor Anna Svensdotter (1787). Här fanns också brodern Petter (1819), halvsystern Maria Stina samt farfar Gustaf Andersson.
Petter och Johanna hade tre äldre halvsyskon Anna Catharina (1795), Anders Gustaf (1798) och Maria Stina (1804) från faderns föregående äktenskap. Deras mor dog 1816.
Två år senare gifter Anders om sig med Anna. Han var då fyrtiosex år och hon dryga trettio. Johanna och hennes fyra år äldre bror fick nog, framför allt som tonåringar, arbeta hårt och ta ett stort ansvar för torpets skötsel. Från husförhöret
1836-1840 finns noterat att Anders var ofärdig och Anna var sjuklig och oförmögen att arbeta.
Som femtonåring tar Johanna en pigtjänst på Nybble gård, men flyttar hem efter ett år för att hjälpa Petter med torpet. 1841 tar Gefle gård hand om marken och Ängstugan blir backstuga där de åldriga föräldrarna kan bo.


Plats enligt Lunda Hembygdsförening

Därmed kunde både Petter och Johanna släppa ansvaret för torpet.
Johanna började arbeta ett år på Gefle gård men flyttade sedan till Smedsta där hon arbetade i tre år. Den 24 oktober 1845 flyttade hon från Lunda till Stigtomta socken. I Stigtomta arbetar hon på Helgesta, Rogsta och  på Skåra  där hon finns 1848-1850.

Anders och Johanna

Var och när Anders och Johanna träffas kan jag inte veta. Båda flyttar in i Stigtomta socken 1845.
När de gifter sig den
5 mars 1849 är hon piga på Skåra och Anders dräng på Rogsta. Deras son Anders Johan kommer till världen den 16 juli samma år. Som statare  på Tengsta börjar de sitt gemensamma liv därefter är de på både Waxhälla och Waxhällastugan några år. Efter detta flyttar familjen till Tuna socken där arbetet som statare på Svahnsta gäller 1858-1860.
Just vid den här tiden blir torpet Karlslund under Tengsta i Stigtomta ledigt. Anders och Johanna ges möjligheten att bli torpare vid
Karlslund. När de flyttar hit 1860 har familjen utökats med barnen Klara Sofia (1851) och Hedda Lovisa (1856-1861). Ytterligare två barn får familjen här, det är Anna Matilda (1862) och Hedda Lovisa (1865).


Teckning av Karlslund. Okänd konstnär
Bilden har jag fått via Stigtomta hembygdsförening. 

Att vara torpare var en rätt tung arbetsbörda men säkert ett friare liv än att vara anställd som statare. Både Anders och Johanna som själva var torparbarn visste vad som krävdes.
Här kom de att leva och bruka sin jord fram till 1873. Orsaken är att Anders avlider den 20 juli detta år och enligt dödboken finns ingen känd dödsorsak. Jag får ändå en känsla av att Anders har varit klen under några år. Varför skulle annars de båda äldsta barnen bott kvar i torpet till de var i tjugoårsåldern. De behövde antagligen hjälpa till. Anders Johan flyttar till Jägarholmen 1869 och Klara Sofia flyttar till Rogsta 1872 i samband med att hon gifter sig.
Den här informationen får man i hfl 1871-1875. XXXXXXX


Eneby Hagstuga, där min farmors mormor bodde, finns kvar som sommarboende. Huset ligger ca 250 m söder om min bostad Stentorp. Foto Mikael Wingren 2021. 

Nuvarande byggnad vid Hagstugan byggd1860. Foto från Södermanlands museum 1947.
En ny torpare övertar Karlslund 1873. Därmed får Johanna och flickorna Anna Matilda och Hedda Lovisa flytta till Eneby Hagstuga* ett torp som sonen Anders Johan arrenderar mellan 1873-1876.   Johanna och flickorna flyttar vidare till torpet Udden 1874 där Johanna blir hushållerska åt änkemannen och torparen Erik Larsson (1818) som har fyra hemmaboende barn. Året därpå gifter de sig Erik och Johanna. Åter igen är alltså Johanna torparhustru nu med ansvar för sex halvstora barn.
Barnen kommer, en efter en, att flytta hemifrån så när Erik och Johanna vid dryga sextio år drar sig tillbaka från torparlivet och flyttar till Salingestugan 1883 är bara Hedda Lovisa kvar i hemmet ytterligare ett år.

Johanna dör sextionio år gammal av slag. Hon har, som många kvinnor vid den här tiden, levt ett liv fyllt av arbete. Hennes föräldrar blev som gamla ofärdiga och hon fick tillsammans med sin bror sköta både dom och torpet. Sedan fick hon egen familj med barn och en man som gick bort alldeles för tidigt. Nytt äktenskap efter några år där hon och maken från start tillsammans hade ett torp och sex barn att ansvara för. Jag tror och hoppas förstås att de också hade trivsamma och lyckliga stunder tillsammans. Arbetsinsatsen på ett torp krävde samarbete och planering något som nog svetsade samman familjen. Dessutom var det inget samhälle med några större sociala förmåner utan man var hänvisad till att ställa upp för att hjälpa varandra.

Johanna tillsammans med många av mina släktingar från Stigtomta har fått vila på den här vackra platsen efter ett strävsamt liv.


Bilden här ovan är en akvarell målad av prästsonen Johan Gellerstedt i början av 1860-talet. Här ser vi kyrkan , den gamla kyrkskolan, taken på Kyrkbyns uthus och längt ned till vänster den då mycket nybyggda fattigstugan. 

Källor

Kyrkoarkiv:
-husförhör
-födelseböcker
-vigselböcker
-dödböcker

Lantmäteriets historiska kartor
Stigtomta hembygdsförening

Vidare i släktträdet

Anders Nilssons föräldrar          Johanna Andersdotters föräldrar

                               dotter Klara Sofia

Lite historik om Johannas bakgrund

Min plan är nu att tills vidare avvakta med vidare forskning bakom Johanna Sofia, min farmors mormor. Jag har så mycket fakta om hennes familj att jag kan fortsätta tråden bakåt när jag känner för det. Men  om Johanna Sofias liv ska jag berätta med början i nästa kapitel. 
Här har jag gjort en sammanfattning av Johanna Sofias familjebakgrund.Hon föds som tredje generation på Gefle Ängstuga. Familjetraditionen bakåt är nog småbrukare eller arbetare i socknarna i sydöstra Södermanland. Ett liv som man i bästa fall kunde försörja en inte allt för stor familj på. Men det var hårt arbete för alla som kunde hjälpa till på något sätt.
                        

Till det lilla torpet Gefle Ängstuga i Lunda socken kom Anders Gustafsson 1815 för att överta torpet efter sin far Gustaf. Föräldrarna, som kom att bo kvar på gården de hade brukat sedan 1774. Anders som var född 1771 hade vuxit upp här.
Anders hade med sig hustru Margareta Larsdotter (1766) och tre nästan vuxna barn. Margareta dog efter ett år på torpet och strax därefter dog Anders mor Catarina. Två av de tre barnen flyttade ut de närmaste åren. Nu blev det bara Anders med den trettonåriga dottern Maja samt den sjuttioåriga fadern kvar på torpet. En någon klen arbetsstyrka.
Under sådana förhållanden fick man hitta på en praktisk lösning. Anders skaffade sig en ny hustru, Anna Svensdotter (1787) från Tuna socken. Med Anna får Anders två barn Petter (1819) och Johanna Sofia (1823).
De här två barnen får nog arbeta hårt och ta ett stort ansvar för torpets skötsel. Från husförhöret 1836-1840 finns noteringarna att Anders är ofärdig och Anna är sjuklig och oförmögen att arbeta.  Som tonåringar turas Petter och Johanna Sofia under någon tid om att tjäna på någon gård eller hjälpa föräldrarna.
Från 1841 blir stugan en backstuga där Anders och Anna lever till livets slut. Anna dör 1850 och Anders 1853.


Plats enligt Lunda Hembygdsförening 

About cookies User: Visitor Modified: 23 juli 2022 Copyright © 2015 Lena Wingren. All Rights Reserved