August och Anna Lisas familj

August och Anna Lisa är föräldrar till Ernst, alltså min farfars far och farfars mor.
För att följa släkten bakåt klicka på respektive föräldrar ovan.

August Vilhelm Roth

* 18 januari 1857 i Nykyrka församling
+ 25 juni 1932 Nicolai församling, Nyköping

August föddes vid Bannige grenadierstorp i Nykyrka som Per Fredriks och Anna Majas första gemensamma barn. Föräldrarna hade båda blivit ensamma då deras maka/make hade avlidit. August får redan som nyfödd fem halvsyskon. Fyra från faderns tidigare äktenskap och en från moderns tidigare äktenskap.
Sina första elva år bor han vid Banninge med föräldrar och syskon. Syskoskaran utökas med tre yngre syskon. Samtidigt lämnar några äldre syskon hemmet för att förtjäna egna pengar.

Kart över Nykyrka(1940). 1=Banninge grenadjärstorp Järnvägen fanns inte när familje Roth bodde här. Den tillkom på 1870-talet.	Klockbol vid Nykyrka bild från 1928. Här fanns den första fungerade skolan för barnen i socknen. Troligen fick både August och en del av hans syskon undervisning här.

Familjen flyttar till Ryssinge Ryttartorp i Ludgo i samband med att fadern ska tjänstgöra här från 1868. Här slutför August sin skolgång och konfirmeras -73. I listan över nattvardsungdom ser man att han konfirmeras samtidigt som sin tre år äldre halvbror Claes Albert. Claes lider av "fallandesot"(=epilepsi ) och har kanske svårt att ta sig iväg från hemmet utan att någon som är van vid att ta hand om honom vid ett eventuellt anfall. Nu är August klar att lämna hemmet och försörja sig själv. Han börjar, 16 år gammal, sin gärning som dräng vid Smedsbohl i Ludgo. Efter ett år flyttar husbondfolket vidare till Lundbynäs i Frustuna församling. August följer med och arbetar där två år. Därefter är han fyra år vid Böhlsäter i Ludgo. Vidare till Björnlunda där han arbetar ett år vid Hägnan, Axala. Från Björnlunda flyttar August -81 till Spelvik. Han är nu tjugofyra år och börjar som dräng på Lilla Kallmyra hos kommunister Liljeberg.

Ludgo kyrka Bilden från bygdeband

När Liljeberg byter församling och flyttar till Odensberga i Sättersta 1 maj -86 följer August med. Det är bara en mycket kort övergångsperiod som August är skriven här. Kanske är det mest av praktiska själ som han i kyrkböckerna är skriven här i några månader. I oktober flyttar han till Aronstaf. (Se nedan, August och Anna Lisa)

Anna Lisa Jonsdotter

* 17 mars 1862 Alsters församling, Värmland
+ 3november 1932 Nicolai församling, Södermanland

Arbetarbarn på Ringsåkers gård, Alsters församling i Värmland. Familjen flyttar 1872 till Alsters Säteri, Karlstads landsförsamling där fadern var kolare.
1877 flyttar hon med familjen till Väse församling. Här arbetar fadern som smed. Efter endast två år avlider fadern och modern blir ensam med fem barn. Anna Lisa och hennes två äldre syskon flyttar för att försörja sig själva.
Två pigplatser har Anna Lisa i Väse församling. Åtorp -80 till -81 och Bartena -81 till -82.  
Därefter lämnar Anna Lisa Värmland och gör en för tiden mycket lång förflyttning. Hon flyttar till Spelvik i Sörmland och börjar tjäna piga på kommunisterbostället Lilla Kallmyra. Här finns sedan ett år tillbaka drängen August Wilhelm Roth.

August och Anna Lisa

Som dräng och piga på Lilla Kallmyra kommer August och Anna Lisa att lära känna varandra. De fattar tycke för varandra och får i juli -84 en dotter. Ada Wilhelmina står som oäkta i födelseboken eftersom modern är ogift men fadern, August Vilhelm Roth, är namngiven. Ada blir dock inte fullt ett år. Hon dör av kikhosta -85.

Senare den här hösten flyttar Anna Lisa till Nyköping. Kanske hon måste pröva något nytt efter att hon mist sin förstfödda så tidigt. Hon är nu bosatt i 2:a kvarteret nr.34 centralt i staden. Hon försörjer sig som piga hos grosshandlare Ljungqvist med familj. Under sin tid i Nyköping är hon hela tiden skriven som fästekvinna till drängen August V. Roth i Spelvik. De vigs i Nyköping 2 maj 1886.

Som nygifta bosätter de sig nu vid torpet Aronstaf* som ligger på Lida ägor i Sättersta församling. Här är August skriven som arbetskarl. Kanske hade torpet lite egen mark och troligen också plats för någon ko eller gris. Dessutom måste nog August göra dagsverken på någon av gårdarna Lida eller Svärdsbro så torpet måste alla i familjen hjälpas åt att sköta. De har säkert ett slitsamt men bra liv eftersom de blir kvar så länge på den här platsen.
 

Aronstaf är ett torp som finns med i husförhören för Sättersta socken från 1776 till 1913. Torpet ligger i Svärdsbro rote och har omväxlande tillhört Lida frälsehemman  eller Svärdsbro skattehemman. 

Internatskolan där Ester vistades och även konfirmerades 1917.

August och Anna Lisa kommer att bo vid Aronstaf i 22 år och deras åtta barn är alla födda här. August Ivar -86, Oskar Ferdinand -89, Ernst Leonard -92, Hulda Emilia-94, Anna Hildur -97, Ester Theresia-00, Agnes Wilhelmina -02, Astrid Arvida -05. Ester Teresia noteras som dövstum. Från 1907 vistas hon enligt församlingsboken på "dövstumanstallten" Manilla i Stockholm  . Detta gäller troligen under terminerna eftersom hon är skriven hos föräldrarna. När de1908 flyttar till Landshammar i Spelvik och August blir statdräng här har familjen blivit mindre. De fyra äldsta barnen har flyttat hemifrån och börjat förtjäna sitt eget uppehälle. Ester bor på Manillaskolan. Hildur, Agnes och Astrid bor hemma. Efter tre år flyttar August och Anna Lisa till gården Aspa i Ludgo. Döttrarna Agnes och Astrid bor med dem men Hildur har flyttat ut. Också på den här gården bor de i tre år.

Den sista tjänst August tar som yrkesverksam är på Skarpåker i Runtuna. Här kommer de att bo i åtta år. Under de åren flyttar även de yngsta döttrarna hemifrån. 1916 kommer en 2-årig fosterson till familjen. Det är ett barnbarn som de får ta hand om. Pojken heter Lennart Harry, är född i Jakobs församling, Stockholm och är son till Hildur. Pojken kommer att växa upp hos August och Anna Lisa.

 

Skördearbete på en sörmlänsk gård runt sekelskiftet 1900. Här får man en uppfattning om ungefär hur många som arbetade på en gård. Lägger man sedan till deras barn förstår man hur mycket människor som kunde bo på en gård. Inga för mig kända personer förekommer på bilden som är från Bygdeband.	Skarpåker med huvudbyggnaden till vänster. Det röda huset till höger är en av arbetarbostäderna. Kanske August och Anna Lisa bodde i en del av denna. Bilden är från Bygdeband. Fotograferat 2011, hundra år efter att familjen Roth bodde här.

Pensionsåren

Brunnsta gård 2011. Här är gården öde och husen plockas ner alternativt rivs. Bilderna är hämtade från Bygdeband.

När August vid 67 års ålder slutar arbeta hyr de en lägenhet på Brunnsta gård i Nyköpings Nicolai församling. Kanske valde de den här platsen att bo på då sonen Ernst med familj bodde på Lunds gård ganska nära. Se karta.
Ett långt arbetsliv som statare är nog rätt strävsamt. Som statare hade August fått arbeta med alla möjliga sysslor som ska utföras på en bondgård under långa arbetsdagar. Anna Lisa hade hem och många barn att ta hand. Dessutom fick hon säkert vara delaktig i mjölkningen av gårdens kor vilket på den här tiden var statarhustruns uppgift.
Man kan tänka sig att både August och Anna Lisa njöt av att slippa slita mer. Att bara vara hyresgäster, ta hand om varandra och barnbarnet. Lennart bor med sina morföräldrar till han är 16 år(1930).

Året då August fyllt 75 år dör han av ålderdomssvaghet som det står i församlingens dödbok. Samma år knappt fem månader senare dör Anna Lisa genom drunkning. Något som i dödboken beskrivs som en olyckshändelse.

Mina egna funderingar

När jag studerat August och Anna Lisas liv vill jag tro att de var lyckliga med varandra. Deras liv var säkert fyllt av arbete, med- och motgångar.
De var relativt unga när de träffas och håller ihop livet ut vilket är femtio år. Många barn sätter de till världen och alla utom den förstfödda överlever barndomen. Något som inte var självklart vid den här tiden.
Att få ett dövstumt barn som måste sändas iväg till annan ort redan som sjuåring var nog en prövning både för barnet och föräldrarna. De bodde kvar ganska många år på varje gård det anser jag står för att det var stabila trygga människor. När de i femtioårsåldern fick ta hand om Lennart, barnbarnet som en av döttrarna fått som sjuttonåring tolkar jag också det som att de var trygga människor. Sedan drabbas de naturligtvis av stor sorg när sonen Ernst så tragiskt omkommer mitt i livet.

De får bara de två sista åren för att leva själva med varandra. Då hoppas jag verkligen att de hade det bra utan alltför mycket krämpor. Att August dör av ålderdomssvaghet som det står i dödboken är väl inte så konstigt. 75 år var en hög ålder då och han hade jobbat fysiskt hela livet.
Omständigheterna kring Anna Lisas död är däremot inte helt självklara för mig. Noterat som drunkning med tillägget olycka i dödboken. Detta sker i november drygt fyra månader efter August död. Jag kan inte låta bli att fundera på om att Anna Lisa kanske själv gjorde slut på sitt liv. Inte så märkligt kanske. Hon hade levt tillsammans med August i så många år. Haft många omkring sig som hon ansvarat för. Nu blev hon plötsligt väldigt ensam. Livet blev kanske lite meningslöst. Brunnsta gård ligger helt nära Nyköpingsån så vägen är inte lång till vattnet och simkunnig var hon nog inte. Det här är en teori som jag haft sedan första gången jag läste om hennes död. August och Anna Lisa lämnade i alla fall jordelivet efter alla strävsamma år nästan samtidigt.

Hur gick det då för alla deras barn i livet? Ernst (min farfar) har jag koll på eftersom han är mitt band bakåt. Men de andra? Jag tror att flera av döttrarna bosatte sig i Stockholm. Någon skröna jag hört men inte har belägg för är att någon av sönerna, troligen Oskar, gick på luffen. Någon gång framöver ska jag nog forska vidare på August och Anna Lisas barn.

Slutligen har jag en fundering som jag inte kan få svar på. Jag känner ingen som kan berätta om Anna Lisa behöll sin värmländska genom livet. Hon var född med den dialekten och det är den "goaste" dialekt jag vet. / Lena

Aronstaf

Aronstaf 1897-1901   Onsberga 1738   Gränsbestämning 1810

Aronstaf finns nämnt i HFL från 1776 till 1913. Det är ett frälsetorp på utjorden under Svärdsbro. Från 1846 till 1886 brukas torpet av ägaren till Wilhelmsdal alternativt Karren. På torpet bor ett äldre par som inhyses. Från 1886 till 1913 bor August Wilhelm Roth här med hustru Anna Lisa Jonsdotter. De fick 8 barn under den tiden.

HFL 1776-1781    1793-1796   1841-1845  
Register 1846 här är registret upplagt lika  som mantalsregistret. Aronstav = fr. torp, utjord
Från 1846och fram till Roth flyttar in 1886 bebos Aronstav av ett inhys par
HFL 1886Roth

Ernst syskon

August och Anna Lisa får först tre söner Ivar, Oskar och Ernst. därefter döttrarna Hulda, Hildur, Ester, Agnes, Astrid.
Någon tid efter att jag skrivit mina egna funderingar kring August och Anna Lisas liv och även funderat kring hur det gick för Ernst sju syskon i livet hittade jag i min forskning ett barnbarn till August och Anna Lisa som fortfarande, år 2018, finns i livet. Det är Hulda Emilias och Erik Alexander Erikssons yngsta barn Elvy Ingegerd som är född 1931.
Jag får kontakt med Elvy, genom hennes dotter Monica. Både är bosatta i Nyköping så vi kommer överens om att träffas.

De fakta jag hittat om Hulda och Erik innan jag träffat Elvy och Monica var följande:

Hulda är äldst av döttrarna, född 22 juli 1894. Hon följer den för arbetar och torparbarn vanliga normen att efter skolgång och konfirmation bege sig hemifrån för att försörja sig själv. Hulda är bara fjorton år gammal när hon börjar tjäna som piga vid olika gårdar i Sättersta. Under den här tiden kommer hon att träffa drängen Erik Alexander Eriksson. Hulda och Erik fattar tycke för varandra och kommer att bli ett par. De vigs i Sättersta kyrka i juni 1914. Därefter följer ett gemensamt liv med som jag förmodar hårt arbete. Erik kommer att vara verksam som statare på gårdarna Berga(Sättersta), Öster Malma(Ludgo), Norrby(Bogsta). År 1920 flyttar de till Dammstugan(Svärta). Här arbetar Erik som skogsarbetare i tio år. Därefter bosätter de sig vid Piparvik(Svärta). En gård som de driver och arrenderar. Här föds deras femte och yngsta barn, dottern Elvy. Hulda lever till 1973. Maken har då dött sex år tidigare. Vid sin död är Hulda bosatt på äldreboendet Parkudden i Stigtomta.

Den 26 september 2018 kommer Elvy och Monica till Stentorp. Vi fikar och pratar om allt möjligt men mest om den gemensamma släkten. Jag satt mitt emot Elvy vid köksbordet och när vi suttit där en stund tittade hon på mig och sa, du är ju lik min mamma.

Monica, Elvy,Lena

Elvy som är uppvuxen på landet, pappan drev Piparvik i Svärta socken, minns när mostrarna kom och hälsade på. Alla fyra mostrarna Hildur, Ester, Agnes och Astrid var ogifta och bodde i Stockholm. Det var något extra med dessa långväga besök. De här systrarna tyckte om att sy, några var nog sömmerskor till professionen. De var rejäla människor kan Elvy minnas men för övrigt kan hon inte komma ihåg några specifika personlighetsdrag. Hildurs son Lennart Harry,född-14, alltså kusin med Elvy och hennes syskon var mycket tillsammans med Elvys bror Erik Gunnar, född -13. När det gäller morbröderna så kan Elvy bekräfta att Oskar var luffare. Han gillade väl det fria livet som han kunde styra över rätt mycket själv. Han var en duktig arbetskarl som förmodligen ställde upp och jobbade där han bad om mat och husrum. Oskar kom på besök vid Pipervik ibland. Elvy upplevde honom som en rätt tystlåten man. Men när han kom igång att diskutera med någon blev han mycket pratsam. Morbror Ivar var gift och bodde också i Stockholm. Kring honom hade inte Elvy så mycket att berätta men hon minns att det fanns en dotter som hette Signe i den familjen. Signe och Elvy hade nog träffats.
Den tredje morbrodern Ernst ,min farfar, hade ju dött flera år innan Elvy föddes så den familjen fanns inte med i Elvys minne. Men hon var säker på att hon träffat kusin Märta och kanske Folke från Ernst familj . Då Märtas  och Elvys män båda arbetade vid järnvägen träffades de kanske av den anledningen.

Det var mycket trevligt att träffa Elvy och Monica. Jag hoppas verkligen vi kan göra om det. Kanske dyker det upp fler minnen som Elvy kan berätta. Dessutom lovade de att leta efter eventuella foton som är kopplat till den här släkten vilket naturligtvis skulle vara intressant att få ta del av. Jag ser fram emot nästa kontakt.

Källor

Kyrkoarkiv:
Husförhör hfl,
födelseböcker fb,
vigselböcker vb,
dödböcker db

Lantmäteriets Historiska kartor.
Bilder från bygdeband