Den gamla vägen
Om man från vägen mellan Stigtomta och Jönåker svänger vid Korshälla mot
Ängsätter kommer man på en mycket gammal väg som tidigare var en förbindelse
bl.a. mellan Stigtomta och Björkvik. Längs denna väg finns många spår efter våra
förfäder. Från föregående århundraden finns ett antal torpgrunder.
Se karta
nedan. Häradsekonomisk kartan från 1897-1900.
Dessutom finns talrika lämningar av skogsbruksanläggningar, boplatser, samt gravfält i områdena kring vägen. Fynden anges av Riksantikvarieämbetet härstamma allt ifrån stenålder fram till bronsålder och järnålder.
Den 13 juni 2019 ordnade Stigtomtaortens hembygdsförening en
cykeltur utmed vägen från Korshälla till Jordbrotorp. Målet för turen var
att hitta spår efter våra förfäder, vilka till stor del kan komma
att utplånas om den planerade höghastighetsbanan Ostlänken blir
verklighet.
Men var tidsålder lämnar olika spår efter sig.
Man kan också säga att vi förflyttar oss mellan två vägkrogar från tidigare sekel. Redan före Ängsätters gård kommer vi nämligen fram till Snersbergs krog. Snersberg är det äldre namnet på gården Ängsätter, ett namn som beskriver att vägen till gården går runt berget. När vår cykeltur lämnar den gamla vägen är vi framme vid Jordbro krog.
Torpgrunderna
En förstoring av den häradsekonomiska kartan som visar området närmast Ängsätter med torpgrunderna.
Om vi följer vägen från vänster i bild ses först Snersbergs krog. Krogen finns med i husförhörslängder (hfl) från 1783. Huset fanns kvar till 1940-tal då det bebos av en jordbruksarbetare med familj.
Snersbergs Krog/Torp
Snersbergs krog tillhörde Bärsta rote och var belägen bredvid den gamla Björkviksvägen mellan gårdarna Lund och Ängsäter. Finns i hfl från 1783 och fungerade som vägkrog fram till 1875. Jonas Wahlström(f.1738) hette den första som drev krogen. Därefter benämns den i hfl som torp under Bärsta 2. Från början av 1900-talet bebos torpet av främst jordbruksarbetare.
Från 1929-1940 finns lantarbetaren Erik Adolf Eriksson(f.1878) med hustru Karolina Vilhelmina(f.1885) med två barn boende här.
Snersbergsstugan
Grenadjärstorp nr.63 under Bärsta rote. Torpet stavas genom åren
omväxlande Snersberg/Snärsberg.
Finns med i hfl från 1726. Den första boende
som namnges är Arvid Vahlbom. I 1783 års hfl finns ryttaren Anders
Bärstedt(f.1753) här.
Ryttarna/grenadjärerna vid Snersbergsstugan kommer
under 1700 och 1800-talet att ha soldatnamnen Bärstedt, Bär, Bärlin. Den sista
soldaten som bor här är Axel Reinhold Åhlund(f.1866). Han tillträder sin tjänst
som grenadjär nr.63 1898 och är verksam några år efter att indelningsverket
upphör 1901. Åhlund, som nu benämns byggnadssnickare, med familj bor kvar i
torpet ytterligare några år men flyttar 1915 till Axelsberg. Ett nybyggt hus på
tomten till vänster om Snärsbergsstugan. Troligen har Axel Åhlund själv
byggt detta hus. Åhlund bor kvar vid Axelsberg på
1941.
Snersbergstugan bebos nu av personer som beskrivs som både
ägare och arbetare. Den sist namngivna är Karl August Andersson(f.1874) med
hustru Ida Maria(f.1885) och sonen Bengt(f.1906). Karl August är småbrukare till
3ha mark.
Det gamla soldattorpet med tillhörande ladugård finns fortfarande kvar 2019.
Snersbergsstugan 25/5 2019
Höglundastugan
Höglunda på lilla Snersbergs ägor under Wiks rote finns i hfl från 1831
och är då ett nybygge. Kallas antagligen i dagligt tal för Höglundastugan och är
en backstuga. Men har under vissa perioder beskrivits som torp.
Från
Johanneslund under Brottninge kommer 1831 skolmästaren Gabriel Östman(f.1780)
med hustru Lisa Olsdotter(f.1781) inflyttande till Höglundastugan. Två
år senare avlider Gabriel Östman. Hustrun flyttar då till Luren.
1845
-1864 bor här gradialisten, den avskedade grenadjären Gustaf Bär(f.1797) med
hustru Stina Ersdotter(f.1785). Paret Bär avlider åren efter varandra 1863 och
1864.
Härefter kommer Erik Persson(f.1816) tillsammans med hustrun Brita
Stina Svensdotter(f.1820) att verka som torpare på Höglunda fram till
1884.
Nu övergår torpet till att vara bostad för arbetare ffa.
jordbruksarbetare. Troligen till Wik eller till Ängsätter. Familjerna
Rundgren och Hagberg är några som bodde här på 1926-1930. Förre
ladugårdkarlen Viktor Andersson(f. 1865) med hustru Albertina Sofia(f.1867) är
några av de sista som bodde i den lilla stugan som bestod av ett rum och kök.
Bråten
Bråten är ett backstuga på Bärsta storgårds marker. Troligen tillkommit under 1740-talet. Beläget nära soldattorpet Finnstugan men senare flyttat till Skogtorp.
Första boende som är noterad i hfl är Arvid Vahlbom som är hitflyttad från Snersbergsstugan vilket tyder på att han tidigare varit soldat. Här finns inga exakta årtal angivna.
1783 finns avskedade ryttaren Jonas Bärstedt(f.1715) med hustru Anna Andersdotter(f.1717) och en dotter här. Bärstedt avlider 1794. Därefter bebos Bråten av olika familjer där faderns titel inte anges vilket antyder att det fortsättningsvis var backstuga.
Från 1835 fram till 1887 fungerar Bråten som ett torp. Kanske är det i samband med den förändringen som Bråten flyttas till Skogtorp. Torpare som förekommer under de hör cirka femtio åren är Andersson(f.1798), Bjorklund (f.1813), Andersson(f.1819), Olofsson(f.1838), Ros(f.1828) och Liljeberg(f.1853).
Bråten är sedan obebott några år. Från 1894 är det åter en backstuga och bebos åren 1903- 1926 av den tidigare soldaten vid Finnstugan Johan Albert Tell(f.1858). Efter Tells död 1926 avlöser två olika ladugårdskarlar med familjer Bråten, Andersson, Gustafsson. Den sista boende är f.d. arrendatorn Johan Rickard Pettersson(f.1886) med döttrarna Elin Margareta(f.1911),Astrid Sofia(f.1913), Agda Elisabeth(f.1915) samt sonen Karl Edvin (f.1923). När de flyttat ut 1930 förblir backstugan obebodd. 
Torpskylten sitter på Bråtens ursprungliga plats, nära Finnstugan.
Tvärs över fältet ses Sörkärr.
Finnstugan
Soldattorp nr.86 under Bärsta rote, tillhör Livkompaniet, Södermans Regemente. Torpet har funnits från slutet av 1600-talet då indelningsverket skapades.
Den första soldat som finns inskriven här är antagen 1685 med namnet Carl Nilsson enligt notering i generalmönsterrullor. I husförhörslängderna(hfl), som i Stigtomta finns från 1726, finns mer information om torpets invånare. Här bor olika soldater med familjer fram till 1903 då indelningsverket upphör.
Den första namngivna soldaten i hfl är Anders Byring som bor här under mitten av 1700-talet med hustrun Margareta Larsdotter och fyra barn.
 |
Andra soldatnamn som förekommer här är i tidsordning Wretlund, Berg, Lund och Tell. Första soldaten med efternamnet Tell var bosatt vid Finnstugan mellan 1825-1848 hette Isak (f.1797). Hans hustru Kajsa Persdotter (f.1799) fick tillsammans med Isak fyra barn. Från Bärsta Mellangård kommer nu den endast nittonåriga drängen Anders Petter Ed (f.1828) som tagit värvning som soldat nr.86. Även han får efternamnet Tell och bosätter sig vid Finnstugan. Han gifter sig med Stina Persdotter1849. De kommer att leva här tillsammans och få elva barn. Anders Petter Tell dör 1876. Nu ska en ny soldat tillsättas och det blir Johan Albert Tell (f.1858). Han är son till den föregående soldaten Anders Petter. Även Johan Albert får ta värvning som nittonåring. Han gifter 1879 sig med Johanna Ulrika Carlsdotter (f.1856). De får tillsammans fem barn. Johan Albert Tell blir den sista soldaten vid Finnstugan. Familjen flytta 1903 till backstugan Bråten. |
| Torpskylt vid platsen där Finnstugan låg. På andra sidan fältet syns Sörkärr. |
Därefter är Finnstugan obebodd.
Lindesberg
Backstuga i Bärsta rote nära Ängsäter. Nybygge 1871 som ägs av Lindberg notering från hfl.Arrenderas av Anders Johan Olson(f.1833) med hustru Augusta Charlotta Karlsdotter(f.1835) och barnen Johan Oskar(f.1866), Elin Augusta(f.1869).
Anders Johan kommer senare att äga Lindesberg och leva där till sin död 1910. Backstugan ärvs av änkan som tillsammans med dottern Elin Augusta bor kvar här. Både dessa kvinnor avlider i december 1925.
Fram till 1927 är Lindesberg bebott av arbetarfamiljen August Edvin Gustafsson(f.1890) med familj. Därefter är Lindesberg obebott.
Linde
Backstuga under Bärsta krongård som är bebodd 1836 – 1937.
Första boende är Lars Lindblad (f.1778) med ofärdig hustru. Sista boende är Gustaf Adolf Mellström (f.1860) med hustru Ulrika Vilhelmina (f.1861). Paret avlider i mitten på 1930-talet varefter torpet blev öde. Deras dotter Gerda Mellström bodde senare vid Bärsta skola där hon var verksam som sömmerska.
Lindesdal
 |
Torpet fanns mellan 1878 - 1940-tal. |
Simonstorp
 |
 |
| Inga rester finns kvar efter torpet som låg där det nu är ett öppet fält. Torpskylten finns vid kanten av fältet. | Simonstorp - Bilden är hämtad från Evert Wahlbergs uppgifter om Södermanlands regemente. |
Soldattorp nr.88 under Bärsta rote, Södermanlands Regementes Livkompani.
Lars Persson är den första soldaten nr.88 som är bosatt här. Han är antagen 1681 enligt generalmönsterrullorna. I hfl är den första namngivna soldaten Jonas Holmberg som bor där med hustru Ingrid Olofsdotter och sex barn. Här har under åren tjänstgjort soldater, korpraler och från 1833 trumslagare. Efternamnen som förekom var Bärholm, Julbom, Hjelte, Engren, Österberg, Ehn, Trygg, From.
 |
Den sista soldaten Nr 88 vid Simonstorp var Karl Knut Eriksson(f.1875), antagen 1897. Eriksson gifter sig 1900 med Ebba Maria Nylund (f.1880).Paret får åtta barn mellan 1901-1914. Ett tvillingpar som föds i augusti -02 båda två dör i december samma år.
De flyttar från Simonstorp till Bettna 1918. |
Näst sista boende vid Simonstorp 1928-1943 är lantarbetare Adolf Fredrik Jansson (f.1870) med hustru Johanna (f.1871) två barnbarn Anna-Lisa Maria (f.1925), Ulrika Birgitta (f.1929). Adolf Fredrik har i sin ungdom ett förflutet som guldgrävare i Amerika(se tidigare länk).
Johanna lämnar Simonstorp när maken avlider 1943.
Simonstorp hyrs ut ytterligare ett år. Rivs ca 1945. Länk till Stigtomta Hembygdsförening och Simonstorp.
Erikslund
Erikslund är ett nybygge 1806. Backstuga under Bärsta nr 4.
Skräddaren Erik Åkerlund (f.1760) med hustru Malena (f.1755) och dotter Anna Catarina (f.1787) är de första som bor på torpet. Skräddaren bor kvar här till sin död 1836.
Mellan 1838-1918 kommer åtta olika familjer att avlösa varandra på Erikslund.
De sista invånarna på torpet är arbetaren Adolf Fredrik Friberg (f.1866) med hustru Karolina (f.1859). När Adolf dör 1924 bor änkan kvar till 1937. Därefter är torpet obebott.
Erikslund- källa Florinsbilder 1936
Jordbrokrogen
Karta 1764
Jordbrokrogen omnämns tidigast i hfl 1783 med boende Erik Andersson (f 1734) och hustrun Stina Nilsdotter (1741).
I slutet av 1790-talet bor en familj Åkerblom där, de finns nämnda i hfl 1791-1800 och driver krogen till omkring år 1818. Benämns GeträgWaktm Anders Åkerblom (f 1753) och hustrun Maria Ekström (f 1763) och dottern Maja Stina (f 1803). Denna familj flyttar till Tuna år 1818.
I hfl 1816-20 är Jordbrokrogen överstruken och ditskrivet Hedstugan. Familjen Åkerblom flyttar ut 1818 och då inflyttar Kronojägare Erik Johan Carlsson (f 1784-1849) med hustru Stina Nilsdotter (f 1787-1868) och tre barn.
Åren 1821-1835 bor Erik och Stina kvar nu med fem barn. I hfl 1840 är sonen Johan Erik Carlsson (f 1814) ny jägare. Han bor där med hustru Anna Cathrina Andersdotter (f 1816-1888) och deras barn, så småningom 8 barn. År 1882 avlider Johan Erik och hans son Erik Henning (f 1859) blir tf. Kronojägare.
I hfl 1886-90 bebos Hedstugan av änkan Anna Cathrina (f 1816), hon avlider 1888 och kvar bor då dottern Edla Regina (f 1861), småskollärarinna vid kyrkskolan i Stigtomta samt dottern Klara Alexandra (f 1864).
Edla Regina flyttar 14/11 1888 till Klockaregården (Sockenstugan) enl folkräkningen 1890 och hfl 1895. 1897 flyttar hon till Vinterhyttan, Bergshammar och gifter sig med Karl Petter Karlsson (f 1868).
År 1889 överförs Hedstugan till församlingsböckerna i Tuna socken och nya personer flyttar in. Kronojägare Klas Fritjoff Ekström (f 1860). Här lämnar vi Hedstugan tillsvidare.
