Emil och Alvinas familj

   
     Emil och Alvina är min mormors föräldrar.

Johan Emil Pettersson

* 24 januari 1859 Borgstena
+  5 april 1933 Göteborg Johanneberg

Emil var född vid torpet Tålyckan i Elgarås. Där hans föräldrar Petter Johansson och Katarina Larsdotter var torpare. Emil var första barnet i en växande syskonskara som utökades med tre bröder och två systrar. Tyvärr drabbades familjen Johansson, som så många andra vid den här tiden, av barnadödligheten. Endast Emil och två bröder överlevde barndomen, nämligen Oskar Robert (f.1865) och Karl Henry (f. 1872). Familjen flyttade till torpet Calingsdal 1870 och några år senare till torpet Furulund. 1878 dog fadern och därmed noterades änkan Katarina som fattighjon men fick bo kvar med sina tre söner vid Furulund. Vid tjugofyra års ålder flyttade Emil till Borås där han under ett par år arbetade hos skräddare Lars Jansson. Emi fortsatte sin gärning som skräddare i Göteborg från 1885 . I Göteborg bodde han på Snickerigatan i Haga församling fram till den 14/4 1888.

Alvina Christina Jakobsdotter

* 16 november 1858 i Torpa + 21 augusti 1893 i Göteborgs Domkyrkoförsamling Alvina var torpardotter vid Sjölid, under Sjöbo i Torpa socken. Föräldrarna hette Jakob Hansson (f.1812) och Anna Brita Pehrsdotter (f.1823). Alvina hade två äldre bröder Carl Wilhelm (f. 1850) och Gustaf Alfred (1856). Från husförhörslängdernas noteringar om Sjölid förstår jag att familjen varit bosatt här sedan 1850. Alvina konfirmerades 1874 men bodde kvar hos föräldrarna på Sjölid fram till giftermålet med Emil. Till vänster ett gratulationskort* som visar att Alvina och Emil kände varandra redan 1886.

* Det finns en samling gamla kort, julkort, gratulationskort och små brev bevarade som ffa. Annie men även Alvina hade sparat på.

Emil och Alvina

Hur Emil och Alvina lärde känna varandra vet jag inte men jag har en teori. När Emil i unga år kom till Borås som skrädderiarbetare var Alvinas äldsta bror Carl Wilhelm verksam som skräddare i staden. Borås var väl inte större vid den här tiden än att de båda skräddarna blev  bekanta med varandra. Att Alvina kom för att hälsa på sin bror och då träffade  Emil är väl en bra gissning. Att de redan kände varandra i januari 1886 då Emil fyllde 27 år kan vi se här ovan. Alvinas sparade kort är verkligen en skatt. Även inbjudningskortet till vigseln är fint att ha. Emil och Alvina vigdes alltså 1 april 1888. Emil var redan etablerad skräddare och de bosatte sig i Göteborgs domkyrkoförsamling, XV roten nr 22 f.

Paret fick tre döttrar. Hildur Maria föddes 21/1 1889 därefter Annie Elisabet 16/12 1890. Tyvärr drabbades Hildur Maria av scharlakansfeber och dog 8/11 1892. En dryg månad senare 18/12 1892 föddes Hildur Emilia. Att ärva tilltalsnamnet efter ett redan avlidet syskon var vanligt vid den här tiden då barnadödligheten var hög. De två flickorna blir snart moderlösa då Alvina drabbas av blodförgiftning och dör i augusti 1893.
Efter fem års äktenskap blir Emil änkling. Han har mist sitt förstfödda barn och sin fru inom ett år. Nu är han ensamstående med två små barn. Annie som ännu inte fyllt tre år och Hildur åtta månader. En näst intill omöjlig situation för en man vid den här tiden. På något sätt fick väl Emil hjälp med att ta hand om döttrarna. Jag har tyvärr ingen känd dokumentation om det men kanske någon släkting hjälpte till.
Efter ett år som änkling gifter Emil om sig. Därmed fick Annie och Hildur åter bo med pappa Emil, fick en styvmor och så småningom flera syskon.
Se vidare nästa artikel. 

Den nya familjen

I november 1894 gifter sig Emil med den då 31-åriga Augusta Nilsson.
Augusta Henrietta var född 18 sept. 1863 i Göteborgs Garnisonsförsamling. Dotter till arbetaren Johan Anders Nilsson och Elsa Larsdotter.
Jag nöjer mig med att veta det här om Augustas bakgrund. Hon kommer från en arbetarfamilj och tillhör därmed ungefär samma samhällsklass som den Emil kommer från, vilket säkert underlättar deras gemensamma liv.

Familjebild från 1907. Stående från vänster: Hildur, Emil, Annie Sittande: Augusta, Lilly, Osvald, Carl Otto, Greta och Bror.	Den här bilden på Augusta och Emil är kanske från tiden kring 1920.

Emil och Augusta fick nästan fyrtio år tillsammans. Förutom de båda döttrarna Emil hade med sig från föregående äktenskap fick paret ytterligare fem barn. Greta (f. 1896), Bror (f.1898), Osvald (f. 1900), Carl Otto (f. 1904) och Lilly (f.1906).
Augusta var nog en bra mor för alla sju barnen, vilka genom hela livet hade en mycket god samanhållning. Min uppfattning är att de levde ett relativt gott liv. Av att var skrädderiarbetare kunde Emil  försörja sin stora familj. Förutom att engagera sig i sin familjen och sitt arbete var Emil också engagerad i fackföreningsrörelsen (se Emils dödsruna). 
Familjen Pettersson bodde på Landalsgatan 25 i Göteborg. Platsen var en samlingspunkt där vänner till både föräldrarna och ungdomarna sammanstrålade.

Emil dog 74 år gammal av arterioscleros (åderförkalkning) 5 april 1933. Augusta levde ytterligare tretton år. Hon dog vid  83 års ålder 1946. 

Emils dödsruna

Emil blev tidigt fackligt ansluten, något som inte var självklart under 1880-talet. Han kom med tiden att engagera sig med olika styrelseuppdrag i Beklädningsarbetarföreningen avd. 8. Se nedan.

 

Källor

Emil:
fb Elgarås Borgstena 24 jan 1859
hfl Borgstena 1850-1869 s.214    1850-1869  s.7  !?
Kart Elgarås 1899
hfl 1874 Carlingdal ant. rel. tydliga här
hfl Furulund 1874
Folkräkning 1800-1947
db Johanneberg Göteborg 1933
Alvina:
hfl 1860-1869   1870-1879  1880-1892 Sjölid, Torpa
vb 1/4 1888
db 21/8 1893