 |
Adress:
Lena Wingren
Stentorp
61197 Stigtomta
Tel +46-736297773
Log on
|
|
Klas August och Klaras familj
Klas August och Klara var Viktorias föräldrar, alltså min farmors far och farmors mor.
Klas August Andersson Wed
*19 juli 1847 Kila församling
+ 23 maj 1913 Stigtomta församling
Endast efternamnet Wed* används i kyrkböckerna fram t.o.m. 1868. Därefter byts det ut mot Andersson och Wed står ibland inom parentes. Så småningom utelämnas det senare namnet helt. Tilltalsnamnet var troligen August. Jag kommer ändå här att kalla honom för Klas August för att inte förväxla honom med någon annan August (tydligen ett mycket populärt namn på 1800-talet).
*Wed var det soldatnamn som fadern fick redan i Björkvik.
|
Kila gamla kyrka
|
Klas August föddes som barn nummer fem i soldattorpet Lillkällstugan i Kila. Han kom senare att få ytterligare både hel- och halvsyskon. När fadern slutat sin tjänst som soldat 1854 flyttar familjen till Stolpstugan. Vid den här flytten när Klas August bara var fem år beskrivs familjen som utfattig. Åtta år senare hade han förlorat både sin mor och tre småsyskon.
Klas August konfirmerades i Kila -62. Om han blev kvar i församlingen ytterligare en tid är tveksamt. Troligen var det trångt för en femtonåring i lilla Stolpstugan där fadern hade gift om sig och det hade tillkommit flera barn.
|
Del av Kila församling
1. Soldattorpet Lillkällstugan.
2. Stolpstugan, backstuga.
3. Kila kyrka
|
Han var fortfarande skriven i Kila men i husförhöret noterades att han vistades i Stigtomta och borde skrivas där.
På sommaren -64 skrevs han i Stigtomta och han kom att bli kvar i den här socknen livet ut. Klas August började som dräng på Sjöstugans frälsetorp där han arbetade till -67 då han tjänade ett år på Övre Walinge. Vidare till Stenåsens soldattorp där Klas August var dräng i två år från -68 till -70. Det är under den här tiden som efternamnet Wed byttes ut mot Andersson. 1870 anställdes han som dräng på Rogsta. |
Soldattorpet Stenåsen foto Mikael Wingren 2021
|
Klara Sofia Andersdotter
* 28 juni 1851 Stigtomta församling +14 april 1933 Stigtomta församling
Föddes som barn nummer två till Anders Nilsson och Sofia Andersdotter som var statare på Tengsta. Älsta barnet Anders Johan var två år äldre. Familjen flyttade från Tengsta till Waxhälla och senare Waxhällastugan. Dessa tre gårdar tillhörde alla Stigtomta. När Klara var sju år 1858 provade familjen att bo i Tuna två år. Nu som statare på gården Svahnsta.
De flyttade tillbaka till Stigtomta 1860 och bosatte sig på torpet Karlslund under Tengsta. Här titulerades fadern torpare och familjen utökas med fler barn.
Under sin ungdom träffades Klara och Klas August troligen någonstans i Stigtomta. Kanske vid dansbanan som på den här tiden fanns i närheten av Karlslund.
Teckning av Karlslund. Okänd konstnär
Bilden har jag fått via Stigtomta hembygdsförening.
Klas August och Klara
Sitt gemensamma liv började de som statare på Rogsta där Klas August redan varit anställd sedan två år tillbaka. De tog ut lysning och vigdes den 13 oktober 1872. Fram till dess hade Klara varit skriven hos föräldrarna på Karlslund.
I tio år kom de att vara verksamma som statare på några olika gårdar i Stigtomta. På Rogsta blev de kvar två år och under den tiden fick de sitt första barn Anna Matilda som föddes 1/9 -73. De flyttade till Tengsta -74 och här föddes sonen Klas Emil i augusti -76. Samma år i oktober flyttade familjen tillbaka till Rogsta. Nu blev de kvar tre år på Rogsta. Under den här tiden dog lilla Klas Emil i scharlakansfeber strax innan han blivit två år. Två månader senare 29/10 -78 fick de ett nytt barn. Denna gång en dotter som fick namnet Elin Sofia. I oktober -79 flyttade de till Kjulsta där de blev kvar till -82. Vid Kjulsta födde Klara en son den 5/4 -81 som fick namnet Karl August.
Under de tio år som Klas August och Klara nu varit gifta har de fått fyra barn varav tre överlevt. De hade flyttat runt till olika gårdar. Allt det här var nog ett rätt vanligt liv för en statarfamilj under den här tiden. Dels att flytta på sig, dels att förlora något barn. Barnadödligheten var hög vid den här tiden. Men nu hände något med den här familjen som i alla fall inte var vanligt för alla statarfamiljer. De fick flytta till Brunnstugan den 27/10 -82. Brunnstugan låg på Rogstas marker och var en av Stigtomta församlings fattighus.
Livet vid Brunnstugan
Varför de hamnade i Brunnstugan har jag inte hittat någon förklaring till. Men det troliga är väl att Klas August av någon anledning inte var fullt arbetsför längre. Han var dock endast 35 år när de flyttade hit.
I husförhöret för Brunnstugan 1881-85 ser man att:
Klas August de första åren här kallades för arbetskarl. Kanske han ibland kunde utför dagsverken. Det finns ingen notering om att han var skadad och därför arbetsoförmögen.
När Klas August och Klara flyttade hit hade de tre barn Anna Matilda, Elin Sofia och Karl August. I stugan bodde dessutom ytterligare sex personer både vuxna och barn. Vidare kan man se i en notering från -84 att Anna Matilda var i behov av skodon. I husförhöret finns antecknat att båda makarna är utan medel (U.M.). Samt att Klas August bor i Wallersta, vilket är överstruket. Kanske han vistades i Wallersta periodvis (det är min egen gissning). Familjen utökades med Ida Augusta 19/2 -84. |
 |
I husförhöret från 86-90 ser man att:
Klas August benämndes nu inhyses och f.d. arbetskarl.
Ida Augusta dog i schalakansfeber 6/8-86. Mellan -87 och -89 födde Klara ytterligare tre barn, Ida Maria, Axel Leonard och Hedda Lovisa. Alla tre dog innan de fyllt två år. Äldsta barnet Anna Matilda flyttade hemifrån hösten -89 och vid periodens slut bodde föräldrarna här med två barn.
Dessutom bor två äldre personer i stugan.
 |
 |
Människorna som bodde i Brunnstugan var undersstödstagare. Understödet delades ut två gånger/kvartal och var beroende av tillgång på råvaror. Vid de flesta tillfällen utdelas endast mjöl och en liten mjölkpeng. Vid enstaka tillfällen kunde det tillkomma sill och ärter eller potatis. Sista utdelningen för året strax före jul fick man även en liten köttpeng.
Jag har hittat listor på utdelning av understöd till fattiga i Stigtomta socken och sparat på samtliga för år 1889. Här finns bl.a. familjen August Andersson i Brunnstugan med.
Listan till vänster är från andra utdelningen tredje kvartalet 1889. Här kan man se att vår familj vid Brunnstugan vid det här tillfället fick 4 kg sill, 6 liter ärtor, 34 kg mjöl och 2 kr i mjölkpeng. Datumet är 27 september. Nästa gång det blir utdelning är 8 november.
Just vid den här tilldelningen bestod familjen Andersson av pappa Klas August, en höggravid mamma Klara och fyra barn. Att de hade det fattigt och att inte alla barn överlevde kan man förstå. De fick väl inte den näring de behövde. |
Några miljöbilder från Stigtomta vid slutet av 1800-talet. Bilder från Stigtomta hembygdsförening.
 |
 |
 |
| Kyrkan med gamla tornet. |
Utsikt över kyrkbyn från kyrktornet. |
Järnvägsstationen 1890-1900 |
Förändringar
Av kyrkböckerna från -91 och framåt kan man se att familjen utökades med ytterligare barn. Det är först Klara Viktoria som kom till världen 10 augusti -92. Sonen Karl August flyttade -95, fjorton år gammal, till Ynnerstorp där han började sin första drängtjänst. Året därpå flyttade den artonåriga Elin Sofia hemifrån för att börja en pigtjänst vid Fyrsjö. Under den här tiden flyttade också de övriga som bott i Brunnstugan till andra platser. Tre flyttade till det s.k. fattighuset, vilket här troligen syftar på Klockarbol vid kyrkan. En blir "på socknen skriven" och en avlider. Eva Elisabeth som föddes 31 oktober-98 är parets sista barn. Då var Klara 47 år och hade fått tio barn på tjugofem år. Fem av de här tio barnen hade inte överlevt småbarnsåldern. Några år från -98 och framåt bodde Klas August, Klara och barnen Viktoria och Eva Elisabeth själva i stugan. Det var säkert skönt att bara vara familjen efter att ha trängts med så många olika personer i den lilla stugan.
År -02 flyttar f.d.handlaren Callerstedt in. Även han som inhyses. Callerstedt är då 46 år och har tidigare drivit Rogsmo handel i Stigtomta. Enligt hörsägen ska han ha misskött affären och i stället varit väl förtjust i starka drycker. Kanske hade Klas August samma problem med de starka dryckerna. Det har jag inget bevis för men kan ändå ligga nära till hands att tro. Det finns ingen notering om att Klas August skulle vara ofärdig av någon skada som gjort honom arbetsoförmögen. Han har heller inte haft något fast arbete sedan han var trettiofem år.
|
|
Rogsmo handel omkring 1890.Bilden från Stigtomta hembygdsförening.
|
|
Från 1906 kallas Brunnstugan endast för backstuga och benämningen fattighus finns inte med. Dock finns särskild anteckning för de tre vuxna att de är "befriade" (från skatt, troligen). Dessutom har jag listor som visar att de var med bland understödstagarna många år fram i tiden. Jag gissar att de som var utlämnade åt att leva av understöd försökte skaffa någon extra inkomst på något sätt. Om det gällde familjen Andersson och vad de i så fall gjorde vet jag inte. Callerstedt hade i alla fall ett "extraknäck". Han gjorde mycket fina husmodeller i papper som han sålde. En modell av Stigtomta kyrkskola finns bevarad i hembygdsföreningen. |
Ålderdomen
Viktoria flyttade ut -07 femton år gammal, för att försörja sig själv. Klas August dog 23 maj-13 av magkräfta. Två år senare gav sig yngsta dottern Eva av för att tjäna piga. Callerstedt blev dålig och dog på Nyköpings lasarett 23 februari-17. Han dog av levercirros, antagligen som följd av sin alkoholkonsumtion. Nu blev Klara ensam kvar i Brunnstugan en kort tid.
Av församlingsboken för 1916-1920 ser man att en ny familj flyttade in 1919. Till följd av detta fick Klara flytta ut. Hon blev nu "på församlingen skriven".
Att vara "på församlingen skriven" stod för att man var kvar i församlingen men inte hade någon fast bostad. Kanske flyttade de här personerna runt lite, bodde var de kunde hos släkt eller bekanta. Jag tror att uttrycket finns kvar sedan den tid då det förekom "sockengång",när gårdarna fick ta hand om de fattiga efter någon turordning.
Var Klara bodde under den här tiden vet jag inte. Kanske hon hade någon av sina barn i närheten. De var alla vuxna nu.
Fyra år senare fick Klara en plats på ålderdomshemmet Klockarbol. Här bodde fattiga, åldringar och andra personer som av olika anledningar var utslagna ur samhället.
 |
|
Klockarbol byggt 1856. Fattigstuga och ålderdomshem.
Bilden från Stigtomta hembygdsförening 2006. |
|
När det nya ålderdomshemmet Parkudden i Stigtomta stod klart 1930 fick tolv personer från Klockarbol flytta in här. Klara var en av dem som flyttade in i november. Hon var nu 79 år och kom att leva här sina sista år.
 |
 |
| Parkudden det nya ålderdomshemmet i Stigtomta. Färdigt 1930 |
Interiör från det nybyggda Parkudden. |
Förhoppningsvis fick Klara här några goda sista år i livet. Hon slutade sina dagar den 14 april 1933 nästan 82 år gammal. Dödsorsaken var ålderdomssvaghet enligt kyrkboken. Helt fantastiskt att hon levede så länge med tanke på det enormt slitsamma liv hon haft.
Vad Klara såg av världen
Klara Sofia Andersson fick leva ett långt liv men kom inte särskilt långt ut i världen. Om man bortser från de två år då hon som barn bodde i Tuna med sina föräldrar och syskon så levde hon hela sitt liv i Stigtomta socken.
Se karta nedan.
1. Tengsta 1851-1854 1874-1876
2. Waxhälla 1854-1858
3. Karlslund 1860-1872
4. Rogsta 1872--1874 1876-1879
5. Kjulsta 1879-1882
6. Brunnstugan 1882-1920
7. Klockbol 1924-1930
8. Parkudden 1930-1933
Egna funderingar
Efter att ha sammanställt materialet om den här familjen blir jag imponerad av deras kraft att ta sig igenom livet. Att jag på pappas sida har mina rötter bland soldater, torpare och arbetare det vet jag och är stolt över. Men arbetarklassen hade också ett stort spann och familjen Klas August och Klara kom att tillhöra den undre delen. De kunde så småningom inte på egen hand försörja sig. De blev mitt i livet fattighjon och beroende av understöd från församlingen. Vad detta berodde på kan jag bara spekulera i. Jag har inte hittat något protokoll som förklarar deras förflyttning till fattighuset Brunnstugan. Men som jag tidigare antytt kan förklaringen vara att Klas August möjligen var beroende av alkohol. Att han skulle förlora en statartjänst utan att ha misskött sig kan jag inte tro. Ibland ser man i husförhör att arbetare förflyttas från sin tjänst innan det avtalade året gott ut. Då har de oftast råkat ut för sjukdom eller olyckshändelse och av detta blivit oförmögna att arbeta vilket då noteras med en särskild anteckning. När det gäller familjen Andersson(Wed) finns ingen notering av något slag. År 1882 kanske alla redan under en lägre tid hade sett hur det stod till med Klas August vanor så det inte var något som behövde notera. Det här är en helt egen teori från mig som jag alltså inte har någon dokumentation kring. Men det känns som att man ändå vill ha någon möjlig förklaring till det liv de fick leva. Teorin med alkoholmissbruk förstärks också i det första husförhöret från Brunnstugan (1881-1885) där det antecknats om Klas August att han bor i Wallersta. Anteckningen är överstruken. Jag tyder detta till att familjen blir förflyttad från Kjulsta till Brunnstugan 1882 men då bor Klas Agust i Wallersta (där fanns Wallersta krog). Eftersom anteckningen är överstruken betyder det att han flyttar till övriga familjen i Brunnstugan. Kanske var Klas August också kompis med f.d.handlaren Callerstedt som dyker upp i Brunnstugan 1902. Båda makarna kom från mycket enkla förhållanden och var vana att arbeta. Deras liv tillsammans blev hårt och framför allt beundrar jag Klara som på tjugofem år föder tio barn. Bara fem överlever småbarnsåldern. Bara de fyra första barnen är födda före tiden i fattighuset. Den "fasta inkomst" familjen har bestod av fattigunderstödet vilket till största delen bestod av mjöl, sill, potatis, ärtor och mjölkpeng. Kanske hade Klara vissa perioder tillräcklig ork över för att mot någon betalning hjälpa till hos andra. Kanske även Klas August kunde förtjäna något lite på sådana arbeten. Klaras livsgärning är helt enastående enligt min mening. Hon måste varit en mycket stark kvinna. När hon blir änka och de barn som överlevt har flyttat ut och försörjer sig själva förtjänar hon lite lugn och ro tycker jag. Men vad händer då? Då får hon inte längre bo kvar i stugan där hon bott de senaste trettioåtta åren. Någon annan behöver stugan och hon blir utan fast bostad. De sista åtta åren av sitt liv får hon det nog lite mer ordnat och kanske lite lugn och ro, när hon får plats på ålderdomshem. Jag hoppas det för det har hon verkligen förtjänat.
Klara har levt med stora umbäranden men har ändå fått familjens liv att fungera. Hon lever nästan fram till sin 82-årsdag trots den sparsamma kost hon levt av och trots de många graviditeterna. Hon är en kvinna att beundra och högakta. Tack Klara för att du klarade det. / Lena
De fem barnen som överlevde barndomen
Mellan1873 - 1898 fick Klas August och Klara tio barn. Barnadödligheten var tyvärr hög under senare delen av 1800-talet. Under 70 och 80-talet drabbades Stigtomta av epedimier av både kikhosta och scharlakansfeber. Att familjen Andersson levde under mycket knappa omständigheter bidrog säkert till att dessa barn drabbades hårt. När Viktoria, min farmor, föddes som det nionde barnet hade fem av de tidigare syskonen dött dvs. Klas Emil (1876-1878), Ida Augusta (1884-1886), Ida Maria (1887-1887), Axel Leonard (1888-1889), Hedda Lovisa (1889-1890) före två års ålder.
Hur gick det för de fem barn som blev vuxna? Jag kan tänka mig att deras barndom var full av förnedring. Att komma till skolan som fattigbarn var nog inte så roligt. De andra barnen t.o.m. torparbarnen som också hade det fattigt hade ändå "något" högre status. Min kusin Margareta som hade mycket nära kontakt med Viktoria, hennes mormor min farmor, under sin uppväxt vet att Viktoria aldrig berättade något om sin barndom. Ingen av syskonen bosatte sig heller i Stigtomta utan begav sig så småningom till andra socknar.
I husförhör och församlingsböcker är barnen i en familj namngivna med förnamn tills de flyttar hemifrån då läggs efternamnet till. De sista decenierna på 1800-talet och i böjan på 1900-talet kan de här uppgifterna vara något förvirrande.
Det här är tiden, olika i olika landsdelar och församlingar, då man böjar ärva efternamnet efter den tidigare generationen. Tidigare använde man sig av patronymikon dvs. faderns första namn med tillägget son eller dotter.
De här barnen förekommer i kyrkoböckerna över tid omväxlande med efternamnet Klasson och Andersson.
Jag ska här nedan dela med mig av det jag lyckats hitta om deras liv.
Viktorias syskon
Mellan1873 - 1898 fick Klas August och Klara tio barn. Barnadödligheten var tyvärr hög under senare delen av 1800-talet. Under 70 och 80-talet drabbades Stigtomta av epedimier av både kikhosta och scharlakansfeber. Att familjen Andersson levde under mycket knappa omständigheter bidrog säkert till att dessa barn drabbades hårt. När Viktoria föddes som det nionde barnet hade fem av de tidigare syskonen dött dvs. Klas Emil (1876-1878), Ida Augusta (1884-1886), Ida Maria (1887-1887), Axel Leonard (1888-1889), Hedda Lovisa (1889-1890) före två års ålder.
Viktoria fick i alla fall tre äldre syskon när hon föddes 1892, Anna Mathilda 19 år, Elin Sofia 14 år och Karl August 11 år. Om de alla var kvar i hemmet vid den tiden vet jag ännu inte men det ska jag forska vidare i här nedan. En yngre syster fick Viktoria 1898 som fick namnet Eva Elisabeth.
De här fyra syskonen tror jag alla blev vuxna. Men eftersom det inte förekommit någon muntlig tradition kring dessa, min farmors syskon, ska jag nu forska i vad som hände i deras liv.
Anna Mathilda
Anna Matilda föddes vid Rogsta gård den 1 maj 1873 som första barnet till statdrängen Klas August och hustrun Klara. Mathilda kom att få leva som statarbarn till sitt nionde år. Förutom på Rogsta även Tengsta och Kjulsta. Livet som statarbarn innebar inget materiellt överflöd. Statarna var trångbodda med oftast en stor barnaskara. Barnens liv var berikat med många lekkamrater och mycket utomhusvistelse.
Mathilda var nio år då familjens liv förändrades, då de blev förflyttade till fattigstugan Brunnstugan. Hon slutförde skolgången och blev sedan konfirmerad 1888. Vid sexton års ålder lämnade hon hemmet för en pigtjänst i Pilthyttan i Tuna socken. Mathilda hade då med sig upplevelsen att ha mist ett minderårigt syskon under vart och ett av de senaste tre åren.
Under de två år Mathilda tjänade piga på Pilthyttan fick hon som artonåring ett s.k. oäkta barn. Ingen fader finns angiven i födelseboken. Pojken som var född 5 september 1891 levde endast i tre veckor. I kyrkans dödsbok noterades att pojken dog av slag*. Dessutom noteras i kyrkboken att de ej hunnit döpa gossen.
* Odefinierade sjukdomstillstånd benämdes ofta "slag" i äldre kyrkböcker.
Säkert var det jobbigt för Mathilda att bo kvar här med minnena av de tragiska upplevelserna. Hon flyttade till Stora Källhult där hon tjänade i fyra år. Därefter några år på Fogelhyttan och sedan hamnade hon i Enstaberga. Samtliga gårdar tillhörde Tuna socken. I Enstaberga, 1/6 mantal, blev hon 1904 hushållerska hos änklingen och hemmansägaren Karl Gustaf Pettersson. Efter Petterssons död 1911 gästspelade hon helt kort, fyra månader, som piga på kyrkoherdebostället Skillra i Stigtomta. I november 1911 flyttade hon till Nyköping.
|
I Nyköping började Mathilda arbeta som piga hos f.d. lantbrukaren Verner Ludvig Johansson med fru. Paret Johansson var nyinflyttade till Nyköping från Enstaberga. Troligen var Mathilda bekant med dem sedan tiden i Enstaberga.
Adressen är I:149D (se kartan). I samma kvarter hyrde grovarbetaren Erik Albert Johansson(f.1878) tillsammans med sin mor, änkan Johanna Sofia (f.1841) en lägenhet. Mathilda och Erik Albert blev bekanta och vigdes i november 1912. Tolv år senare flyttade Erik Albert och Mathilda till kvarteret I:157A (se karta) vid den här tiden även benämnt kvarteret Glödlampan.
Mathilda dog vid 58 års ålder, den 3 april 1931 av cancer i matstrupen. Hon lämnade inga ättlingar efter sig då äktenskapet med Erik Albert blev barnlöst.
|
 |
Elin Sofia
Elin Sofia som var det tredje av Klar och Klas August barn föddes 29 oktober 1878. Hon levde sina första fyra år på Rogsta och Kjulsta innan hon med sin familj blev förflyttad till fattigstugan Brunnstugan. När skolgång och konfirmation var avklarad flyttade hon som 18-åring till Fyrsjö som piga. Här blev hon bekant med drängen vid Goglunda, Johan Viktor Ekblom (f. 1/1 1878).
De gifte sig 21 oktober 1900 och kom att leva större delen av sitt gemensamma liv som statare. Först på Helgesta i Stigtomta sedan Väderbrunn i Bergshammar därefter Hjermesta i Tuna socken.
Nästa flytt gick till Hargs gård, Helgona socken och året var 1909. När de kom hit hade de tre barn, Elin Viktoria (f.1901), Nils George (f.1905) och Anna Elisabet (f.1908). Ytterligare ett barn fick de här sonen Karl Bertil (f.1918).
Tydligen var Harg en gård där man var mån om sina arbetare för här blev familjen kvar som statare fram till 1936. Då övergick Johan Viktor till en anställning som fabriksarbetare vid Hargs bomullsspinneri. Även de tre äldsta barnen blev fabriksarbetare vid Harg när de uppnådde rätt ålder. Båda flickorna tycks vara boende i samma hushåll som föräldrarna långt upp i vuxen ålder. Säkert ett praktiskt arrangemang då Elin Sofia kunde ta hand om barnbarnet Brita när hennes mamma Elin Viktoria arbetade.
Elin Sofia avlider vid 64 års ålder av bröstcancer med metastaser den 14/7 1942.
Den fina kartan på Hargs gård från 1803 avbildar gården 100 år innan familjen Ekblom kom hit men ger oss en uppfattning om var gården låg och hur stor den var. Troligen var den ganska oförändrad i början på 1900-talet. Numera, 100 år senare, finns inte gården kvar.Marker är bebyggda med bostäder.
 |
Elin Sofias barn och barbarn
Barn nr.1 Elin Viktoria (f.11/5 1901) börjar tidigt som fabriksarbetare i Harg. Hon kom att bo kvar hos föräldrarna. Vid 22 års ålder får hon ett utomäktenskapligt barn, Brita. Elin Viktoria får inga fler barn. Hon förblir ogift fabriksarbetare. 1960 bor hon tillsammans med sin bror Karl Bertil och syster Anna Elisabet vid Norra Tullen 2 i Harg. Som pensionär bosätter hon sig på Oppeby Gård 9. Här finns hon vid mantalsräkningen1975 och 1985. Samma år finns även Anna Elisabet på denna adress. Kanske de bodde tillsammans eller i varsin lägenhet?
Elin Viktoria dog 24/4 1994.
Barnbarn Brita Linnea Viktoria (f.6/8 1923) växer upp hos mamma Elin Viktoria och morföräldrar. Möjligen arbetar även hon på Hargs fabriken innan hon gifter sig 1943 med fabrikens chaufför Arthur Fransson(f.1910). De var 1950 bosatta på Skjutargatan men tio år senare bodde de på Rosenkällavägen 30. Paret får tre döttrar Marie-Louise (f.1944), Elisabeth Marianne (f.1948) och Britt-Marie (f.1954).
Arthur dog år 2000 medan Brita levde till 2008.
Barn nr.2 Nils George (12/12 1905) började också sitt yrkesliv som fabriksarbetare vid Hargs fabriker. Han gifte sig 1930 med Ingrid Sofia Hägg. När de skiljde sig tio år senare var de barnlösa.
Nils Georg gifte om sig 1941 med Ellen Konstansia Hjelm, också hon fabriksarbetare vid Harg. Paret hade fått en dotter, Rose Marie strax före giftemålet. Familjen flyttade 1944 till Norrköping där Nils Georg fortsatte som textilarbetare. I mantalslängden från 1960 finner jag att han bor på Ekenäsgatan i S:t Johannes som frånskild man. Rose-Marie med titeln radioarbetare bor hos fadern.
Nils George dog 7/5 1981.
Barnbarn Rose-Marie (10/2 1941) växte upp i Norrköping. Från mantalslängden 1975 förstår jag att Rose-Marie var gift och hade efternamnet Schörling, att hon då har en hemmaboende dotter Cecilia Annika (f.1969).
Rose-Marie dog 1983.
Barn nr.3 Anna Elisabeth (f.18/3 1908). Hon bodde i samma hushåll som föräldrarna så länge jag kan följa henne i församlingsboken dvs. fram till 1942 då modern dör. 1960 är hon hushållerska hos sin bror Karl Bertil vid Norra Tullen 2 i Harg. 1975 fanns städerskan Anna Elisabet på adressen Oppeby gård 9. Hon bor kvar här 1985 men flyttar senare till Brannkärrsvägen 52-54.
Hittar henne i dödboken som ogift kvinna.
Anna Elisabet dog 1/5 2002 .
Barn nr.4 Karl Bertil (f.6/11 1918). Jag har inte hittat så mycket information om Karl Bertil. När han lämnade familjen som tjugo åring står antecknat "på anstalt". Någon mer förklaring kring detta finns inte här. Han var aldrig anställd som fabriksarbetare i Harg.
1950 var han bosatt på V. Kvarngatan 27 med titeln fabriksarbetare. 1960 var han gårdskarl och bosatt på Norra Tullen 2 i Harg. Vid den här folkräkningen hade hans syster Anna Elisabet samma adress som hushållerska. 1975 var han bosatt i Huddinge och arbetar som städare.
Karl Bertil dog 13/6 1996 i Oxelösunds församling.
I dödboken noteras han som ogift man.
Källor:
kyrkböcker dvs.
födelseböcker
församlingsböcker
flyttlängder
dödböcker
Dessutom:
Mantalslängder
Sveriges dödbok 1860-2017
Karl August
Klas August och Klaras fjärde barn Karl August var född 5 april 1881 i Stigtomta. Han kom att växa upp med sin familj i fattighuset Brunnstugan. När Karl August föddes hade han två systrar, Anna Matilda och Elin Sofia. Karl August fick som sina systrar en jobbig uppväxt med fattigdom och sjukdomar. Från det att Karl August var tre år till han fyllt nio år, både fick han och förlorade han fyra syskon. Samtliga fyra dog före två års ålder och i alla fall tre av scharlakansfeber. Senare fick han systrarna Klara Viktoria och Eva Elisabet som båda överlevde barndomen.
Karl August kom att försörja sig som dräng, senare statare. Kanske var han en orolig själ för nästan hela livet kom han att flytta och byta arbetsgivare ofta, både som ensam dräng och senare när han fått familj.
När jag följt honom i församlingsböckerna ser jag att han lämnade barndomshemmet 1895 för att de närmsta sex åren tjäna dräng på gårdarna, Ynnerstorp*, Ene, Goglunda och Grindäng i Stigtomta. Efter ett år i Råby Rönö återkom han till hemsocknen där han fortsatte sin dränggärning på Stockholmstorp, Westerlund och Hjälma.
*På Ynnerstorp har han sitt första arbete som 14-åring hos sin morbror, torparen Anders Johan Gustafsson.
Karl August flyttade in på Hjälma 6/11 1905. Samma datum flyttade pigan Hilda Adelia Eriksson(f. 19/3 1884) in från Nikolai socken. Kanske de redan då var bekanta. De blev
ett par och vigdes 1909. Som nygifta bosatte de sig på Arnö gård i Nikolai socken. Efter ett år lämnade de gården och flyttade till Ösmo socken. Under de två år de bodde där fick de döttrarna Märta Linnea Maria (1911) och Signe Elisabet ( 1912). Med den alldeles nyfödda Signe Elisabet gick flyttlasset tillbaka till Stigtomta och gården Djelp där de blev kvar i fyra år. Därefter började antagligen rastlösheten kännas i Karl August så de måste flytta igen. Torsåkers socken och kördräng på Sörby gård blev det, sedan vidare till Eklund i Frustuna, även där som kördräng.
1920 blev det Nikolai socken och Oppeby gård, där Karl August blev anställd som kusk. Samtidigt som Karl August familj bodde på Oppeby gård så fanns hans syster Elin Sofia med familj på andra sidan om Nyköpingsån på gården Harg. Jag hoppas de båda syskonen med familjer kunde träffas och umgås under de fem år som Karl Augusts familj blev kvar här.
Oppeby Gård
Så bar det av till Björnlunda för en kusktjänst under ett år på Ånhammar. Ytterligare ett kuskjobb i Nyköping i kvarteret Liljeholmen.
1927 flyttade de till Snesta säteri i Spelviks socken. Här arbetade Karl August som kördräng. De fann tydligen ro här eftersom de blev kvar i elva år.
Hilda och Karl August flyttade 1938 in till Nyköpings västra. Enligt folkräkningen 1940 bor de i kvarteret Glödlampan där Karl August är gårdkarl.
I Sveriges dödbok är dokumenterat att Karl August dog 29/6 1947. Hilda Adelia levde fram till 28/12 1973.
Parets adresser i Nyköping: Kvarteret Liljeholmen inramas av Bagargatan, Vattugränd och Kungsgatan. Kvarteret Glödlampan längre österut på andra sidan Kungsgatan. |
Med hjälp av Ludgo/Spelviks hembygdsförenings hemsida har jag hittat bilden här nedan. Den visar arbetsstyrkan vid Snesta säteri på 1920-talet. Om bilden inte är tagen före 1927 är det möjligt att Karl August finns med här. I så fall bör det vara A. Andersson dvs nr. fyra från vänster av de sittande herrarna. Jag har inga belägg för detta men då det bör vara en möjlighet vill jag absolut publicera bilden här.  Snesta arbetare: Från vänster stående: G Gustavsson, Forsberg, O Karlsson, K Karlsson, F Jonsson, G Johansson, E Alfredsson, H Rundqvist, E Rundqvist, A Alfredsson, W Kindstrand, N Kindstrand och befallningsman Alfredsson, Sittande: E Pettersson, O Andersson, A Lindblom, A Andersson, S Andersson, G Jonsson, H Alfredsson och J Rundqvist.
Karl August döttrar
Hilda Adelia och Karl August fick två döttrar som likt de flesta statarbarn fick flytta ofta. Vilket innebar att byta miljö, skola och kamrater. Båda är födda i Ösmo socken i Stockholms län och båda lämnar föräldrahemmet 1927 för att tjäna egna pengar som hembiträden.
Märta Linnea Maria 4/5 1911.
Märta började 1927 som tjänare (hembiträde) hos lektor Elgström med fru i kvarteret Brandstoden. Vidare arbetade hon hos familjen Jurell i kvarteret Rådmannen och därefter blev hon anställd hos lärarinnan Brita Lövenhjelm på Rosenkällavägen 14. Här blev hon en trotjänare som stannade i sju år dvs. tills hon gifte sig.
Den 26/12 1941 vigdes hon med elmontören Karl Ernst Westling (f.9/5 1910). Troligen var Ernst anställd på någon industri i staden. De bosatte sig först på Hemgårdsvägen 9. I samma fastighet (ett hyreshus?) var Märtas föräldrar bosatta och Karl August tjänstgjorde som gårdskarl. Enligt folkräkningen finns de här även 1950 men tio år senare bor de på Industrigatan 19. Vid den tiden tituleras Ernst ombudsman.
Märtas mamma Hilda Adelia som blev änka 1947 var skriven hos dem på Industrigatan när hon avled 1973. Strax efter moderns död flyttade Märta och Ernst till Ystad i Skåne. Varför de flyttade så långt iväg vet jag inte men de fick inga barn och hade kanske inget som höll dem kvar i Nyköping längre.
De bor kvar i Ystad på Vetegatan 21 livet ut.
Märta dog 11/6 1993
Ernst dog 1/4 1998
Signe Elisabet 16/10 1912
När Signe Elisbet var femton år flyttade föräldrarna från Nyköping till Spelvik. Signe blev liksom systern kvar i Nyköping för att tjäna egna pengar. Men efter ett år flyttade hon till föräldrarna i Spelvik. I församlingsboken ser man att hon varit skriven hos föräldrarna på Snesta säteri fram till giftermålet 1934.
När Signe bor på Snesta lär hon känna den jämnåriga Karl Elis Harry Andersson (f. 18/2 1912) som är född och uppvuxen på gården. När de gifte sig 28/10 1934 var han precis som sin far ladugårdskarl på gården. Signe och Elis blir kvar på gården och får en son, Sven Olof 5/6 1937. De flyttade till Näsby i Bogsta socken där de bor ett år. Sandbro, Björklinge Uppsala 1938-39.
I november 1939 bosätter de sig på Magda gård i Näshulta socken. Här fick de sonen Karl Göran (f.23/2 1942). På den här gården blev de kvar i många år men jag kan bara följa dem i församlingsböckerna till 1945. Enligt folkräkningarna finns Signe och Elis kvar på samma adress till 1985.
Elis dog 22/3 1993. Enl. Sveriges dödbok
Signe dog 14/5 2001 i Norrköping men hon var vid samma tid folkbokförd i Näshulta. Enl. Sveriges dödbok.
Viktoria
Klara Viktoria är född 10 augusti 1892 som Karl August och Klaras nionde barn. När Viktoria var 15 år började hon tjäna piga. Hon arbetade på olika gårdar i Stigtomta. Till att börja med ganska nära föräldrahemmet. 1907-1908 var hon piga på Fyrsjö. Sedan två år på Rogsta och ett år på Starrlösa. Åter till Rogsta 1911. 1912 flyttar Viktoria till Vadsbro där hon arbetade på gården Katrineborg en kort tid men flyttade sedan vidare till Berga gård i Bogsta. Återkom till Stigtomta och Rogsta i november 1913 för att tjäna piga ytterligare ett år. Under den här tiden, den 8:e februari -14, födde Viktoria en liten flicka som fick namnet Berta Linnea Viktoria. Flickan benämns som "oäkta" i födelseboken och har ingen fader angiven. Att få ett utomäktenskapligt barn på den här tiden var inte enkelt och barnet kom inte att växa upp hos Viktoria. Vem som tog hand om Berta vet jag inte men hon flyttade inte med Viktoria när hon på hösten 1914 flyttar till Kungsberga Lillgård i Runtuna. Här träffade hon sin blivande man Ernst Roth som är dräng på samma gård. De fick sonen Folke i september 1916 och gifte sig i november samma år. Viktoria och Ernst levde ett typiskt statarliv. De flyttade runt på olika gårdar. Tärnö i Husby Oppunda där de fick dottern Märta 1918. Tre år senare var de vid Svista gård i Lid och dottern Signe föddes 1920.
 |
|
| Från vänster: Viktoria med Signe i knät, Märta, Folke och Ernst. Bilden är från 1921 |
Mejeriet och kuskens bostad vid Lunds gård 1926. Bilden har jag fått tillgång till från Ulf Blomkvist. Hans farföräldrar drev Lunds gård vid den här tiden |
Därefter flyttade familjen Roth till Lunds gård i Nikolai socken. Här arbetade Ernst först som kusk och senare som rättare. Här fick de barnen Arne (1923) och Aina (1925).
Tyvärr får familjens gemensamma liv ett chockartat slut. 1926 inträffade en olycka när Ernst kör en mjölkskjuts och hästarna skenar. Ernst ramlade av och slog huvudet i ett trästaket. Han blev svårt skadad och fördes medvetslös till Nyköpings lasarett där han avled efter tre veckor.
Viktoria blev därmed änka med fem minderåriga barn att ta hand om och försörja. Av Nikolai socken tilldelades hon Björkö grindstuga på Arnö-landet. Stuga innehöll ett rum och kök, utan både vatten och el.
|
|
 |
| Arne i gräset framför Björkö grindstuga. |
Signe, Aina, Arne, mamma Viktoria och Märta fikar i gräset
utanför stugan. | Ett strävsamt liv för både mor och barn. Alla fick hjälpas åt förstås. Barnen växte upp och flyttade så småningom ut och Viktoria blev ensam kvar i den lilla stugan.  I börja på 60-talet lämnade Viktoria Björkö grindstuga där hon nu bott i mer än trettio år. Hon fick en liten vindslägenhet i ett gårdshus på Västra Trädgårdsgatan i Nyköping. Här fanns både el och vatten så Tora fick det lite bekvämare sina sista år i livet. Hennes liv blev en resa från ett "Fattig-Svergie" till det Folkhems-Sverige som hon i alla fall lite fick ta del av själv och fick se sina barn ta del av som vuxna. Tora avled 76 år gammal på Nyköpings lasarett.
Eva Elisabet
Eva Elisabet var det tionde och yngsta barnet i Klas August och Klaras barnaskara. När Eva föddes den 31/10 1898 var mamma Klara fyrtiosju år, antagligen rätt sliten av fattigdomen, de tio födslarna och av att fem barn dött ifrån henne. Eva växte upp i Brunnstugan som nu kallades backstuga och som då nästan bara beboddes av familjen Andersson som vid den här tiden bestod av föräldrarna samt Viktoria och Eva. Eva började sin första pigtjänst vid Bärsta gård 1915 och kom sedan att byta arbetsgivare nästan varje år en tid framöver. Ett år tillbringade hon i Vagnhärad men återkom sedan till hemtrakterna och blev ett år i tjänst på Bondeby i Stigtomta. Till Nystugan i Nykyrka flyttade hon 1918 och blev kvar till hösten 1920 då hon flyttade till Torpstugan i samma socken. Vid Torpstugan födde hon en dotter på våren 1921. Ellen Linnea Elisabet fick flickan heta som inte hade någon registrerad fader. Eva tog med sin sju månader gamla dotter och flyttade till Branthälls gård i Nikolai socken där hon skulle tjäna piga. Naturligtvis var det mycket komplicerat att som ensamstående förälder ta hand om ett så litet barn samtidigt som hon måste arbeta. Detta gjorde att Eva efter ett år nödgades lämna bort Ellen som fosterbarn till en familj i Nykyrka. De uppgifter jag hittat via kyrkböckerna berättar om ett rätt hårt liv för Eva. När hon lämnat ifrån sig den 1,5 åriga Ellen flyttade hon till Tuna socken, året är 1922. Här arbetade hon som piga i Tunaby under ett år men blev därefter "på församlingen skriven" fram till 1927 då hon återfinns på listan över de som är obefintliga i församlingen fram till 1935 därefter tillbaka på listan för de som är på församlingen skriven till 1941. Under perioden 1927-1941 hade Eva alltså ingen fast adress i församlingen och jag kan inte få någon klarhet i hur hon försörjde sig.  Tunaby 1920-tal. Vägen från Lunda. Bilden hämtad från Tuna hembygdsförening
1941 flyttar Eva med Oskar Jonsson som hushållerska till Åkra i Bärbo. Ett år senare börjar hon en ny tjänst som hushållerska hos den 80-åriga f.d. kolvaktaren Johan Petter Johansson på Föreningsgatan 4 i Oxelösund. Eva kom att ta hand om honom så länge han levde dvs. sammanlagt tretton år. Nio dagar innan Johan Petter dog, 93 år gammal, skrev han sitt testamente. Han testamenterar hälften av sin kvarlåtenskap till Eva som tack för att hon i så många år tagit hand om och vårdat honom på hans ålderdom.
|
 |
Johan Petter lämnade efter sig 4 917 kr vilket i dagens (2021) penningvärde motsvarar 76 916 kr. Eva ärvde alltså hälften av den summan vilket troligen underlättade hennes liv.
Efter detta är det svårt att hitta någon dokumentation om Eva då sekretess gäller. Hon var 57 år då hon fick ta del av arvet efter sin arbetsgivare. Jag kan tänka mig att Evas liv blev lite lättare med en liten penningbuffert. Något hon nog aldrig tidigare haft. Antagligen skaffade hon ett nytt arbete ytterligare några år. Men hon kunde nu självständigt hyra lägenheten på Föreningsgatan 4 (i kvarteret Nejlikan) där hon enligt folkräkningen bodde 1960. Vid samma tid revs större delen av kvarteret Nejlikan pga. exploateringen av Oxelösunds nya centrum.
Bilden här nedan är hämtad från Oxelösundsarkivet där jag utan resultat sökt information om Föreningsgatan 4. På bilden beskrivs Föreningsgatan 8 och 6. Av andra bilder från samma arkiv beskrivs huset bortom 6:an ha adress Torggatan. Då bör alltså det större huset bortom detta som ligger i hörnan Föreningsgatan / Hamngatan vara nummer 4.
Föreningsgatan: Vid missionshuset längst bort till höger korsas Föreningsgatan av Torggatan. Längre bort på andra sidan järnvägen ligger Villabacken och till vänster om det ser man Thams villa. Huset på vänster sida är Föreningsgatan 8 där låg Lindqvists Tobak och Ljung och Carlsson som var en fiskaffär. Huset därefter är Wallinska huset på Föreningsgatan 6, tillhörande kvarteret Nejlikan 2. Även kallad Vevhuset. Huset byggdes någon gång under sekelskiftet och var då bostad för trädgårdsmästaren Wallin, far till den sista ägaren Karl Wallin. Raggarna hade sin verksamhet här en tid och fram tills huset revs för att ge plats till Epa-huset. Fotograf: Okänd År: Okänt
Var hon bosatte sig efter att kvarteret revs kan jag inte veta men troligen blev hon kvar livet ut i Oxelösund.
Då hon avled var hon bosatt på Föreningsgatan 37 och noterad som ogift kvinna.
Eva avled 22/12 1973.
Föreningsgatan 37 var Oxelösunds första pensionärshem.
Bilden är hämtad från Oxelösundsarkivet.
Mina egna funderingar om Eva:
Träffade Eva sin dotter senare i livet eller var de för alltid separerade.
Träffade Eva sina syskon? De tre äldsta syskonen var mycket äldre än Eva och hade redan flyttat hemifrån när Eva föddes. Viktoria som var sex år äldre än Eva levde till 1968 boende i Nyköping de sista åren. För dem hade det varit möjligt att träffats. Tyvärr tror jag inte att det förekom någon närmare kontakt mellan dessa syskon vilket följde med i nästa generation.
Själv flyttade jag med min familj till Oxelösund 1961. Min pappa Arne var Viktorias son. Visste han att han hade en moster boende i samma stad, under en tid tom. på samma gata? Jag tror inte det för jag har aldrig hört talas om det.
|
| About cookies |
User: Visitor |
Modified: 28 januari 2024 |
| Copyright © 2015 Lena Wingren. All Rights Reserved |
|
|
|
