Klas August Andersson Wed*19 juli 1847 Kila församling Endast efternamnet Wed* används i kyrkböckerna fram t.o.m. 1868. Därefter byts det ut mot Andersson och Wed står ibland inom parentes. Så småningom utelämnas det senare namnet helt. Tilltalsnamnet var troligen August. Jag kommer ändå här att kalla honom för Klas August för att inte förväxla honom med någon annan August (tydligen ett mycket populärt namn på 1800-talet).
Klara Sofia Andersdotter* 28 juni 1851 Stigtomta församling+14 april 1933 Stigtomta församling Föddes som barn nummer två till Anders Nilsson och Sofia Andersdotter som var statare på Tengsta. Älsta barnet Anders Johan var två år äldre. Familjen flyttade från Tengsta till Waxhälla och senare Waxhällastugan. Dessa tre gårdar tillhörde alla Stigtomta. När Klara var sju år 1858 provade familjen att bo i Tuna två år. Nu som statare på gården Svahnsta. De flyttade tillbaka till Stigtomta 1860 och bosatte sig på torpet Karlslund under Tengsta. Här titulerades fadern torpare och familjen utökas med fler barn. Klas August och KlaraSitt gemensamma liv började de som statare på Rogsta där Klas August redan varit anställd sedan två år tillbaka. De tog ut lysning och vigdes den 13 oktober 1872. Fram till dess hade Klara varit skriven hos föräldrarna på Karlslund.I tio år kom de att vara verksamma som statare på några olika gårdar i Stigtomta. På Rogsta blev de kvar två år och under den tiden fick de sitt första barn Anna Matilda som föddes 1/9 -73. De flyttade till Tengsta -74 och här föddes sonen Klas Emil i augusti -76. Samma år i oktober flyttade familjen tillbaka till Rogsta. Nu blev de kvar tre år på Rogsta. Under den här tiden dog lilla Klas Emil i scharlakansfeber strax innan han blivit två år. Två månader senare 29/10 -78 fick de ett nytt barn. Denna gång en dotter som fick namnet Elin Sofia. I oktober -79 flyttade de till Kjulsta där de blev kvar till -82. Vid Kjulsta födde Klara en son den 5/4 -81 som fick namnet Karl August. Livet vid BrunnstuganVarför de hamnade i Brunnstugan har jag inte hittat någon förklaring till. Men det troliga är väl att Klas August av någon anledning inte var fullt arbetsför längre. Han var dock endast 35 år när de flyttade hit.
I husförhöret från 86-90 ser man att: Klas August benämndes nu inhyses och f.d. arbetskarl. Ida Augusta dog i schalakansfeber 6/8-86. Mellan -87 och -89 födde Klara ytterligare tre barn, Ida Maria, Axel Leonard och Hedda Lovisa. Alla tre dog innan de fyllt två år. Äldsta barnet Anna Matilda flyttade hemifrån hösten -89 och vid periodens slut bodde föräldrarna här med två barn. Dessutom bor två äldre personer i stugan.
FörändringarAv kyrkböckerna från -91 och framåt kan man se att familjen utökades med ytterligare barn. Det är först Klara Viktoria som kom till världen 10 augusti -92. Sonen Karl August flyttade -95, fjorton år gammal, till Ynnerstorp där han började sin första drängtjänst. Året därpå flyttade den artonåriga Elin Sofia hemifrån för att börja en pigtjänst vid Fyrsjö. Under den här tiden flyttade också de övriga som bott i Brunnstugan till andra platser. Tre flyttade till det s.k. fattighuset, vilket här troligen syftar på Klockarbol vid kyrkan. En blir "på socknen skriven" och en avlider. Eva Elisabeth som föddes 31 oktober-98 är parets sista barn. Då var Klara 47 år och hade fått tio barn på tjugofem år. Fem av de här tio barnen hade inte överlevt småbarnsåldern. Några år från -98 och framåt bodde Klas August, Klara och barnen Viktoria och Eva Elisabeth själva i stugan. Det var säkert skönt att bara vara familjen efter att ha trängts med så många olika personer i den lilla stugan.
ÅlderdomenViktoria flyttade ut -07 femton år gammal, för att försörja sig själv. Klas August dog 23 maj-13 av magkräfta. Två år senare gav sig yngsta dottern Eva av för att tjäna piga. Callerstedt blev dålig och dog på Nyköpings lasarett 23 februari-17. Han dog av levercirros, antagligen som följd av sin alkoholkonsumtion. Nu blev Klara ensam kvar i Brunnstugan en kort tid. Av församlingsboken för 1916-1920 ser man att en ny familj flyttade in 1919. Till följd av detta fick Klara flytta ut. Hon blev nu "på församlingen skriven".
När det nya ålderdomshemmet Parkudden i Stigtomta stod klart 1930 fick tolv personer från Klockarbol flytta in här. Klara var en av dem som flyttade in i november. Hon var nu 79 år och kom att leva här sina sista år.
Förhoppningsvis fick Klara här några goda sista år i livet. Hon slutade sina dagar den 14 april 1933 nästan 82 år gammal. Dödsorsaken var ålderdomssvaghet enligt kyrkboken. Helt fantastiskt att hon levede så länge med tanke på det enormt slitsamma liv hon haft. Vad Klara såg av världenKlara Sofia Andersson fick leva ett långt liv men kom inte särskilt långt ut i världen. Om man bortser från de två år då hon som barn bodde i Tuna med sina föräldrar och syskon så levde hon hela sitt liv i Stigtomta socken.
Egna funderingarEfter att ha sammanställt materialet om den här familjen blir jag imponerad av deras kraft att ta sig igenom livet.Att jag på pappas sida har mina rötter bland soldater, torpare och arbetare det vet jag och är stolt över. Men arbetarklassen hade också ett stort spann och familjen Klas August och Klara kom att tillhöra den undre delen. De kunde så småningom inte på egen hand försörja sig. De blev mitt i livet fattighjon och beroende av understöd från församlingen. Vad detta berodde på kan jag bara spekulera i. Jag har inte hittat något protokoll som förklarar deras förflyttning till fattighuset Brunnstugan. Men som jag tidigare antytt kan förklaringen vara att Klas August möjligen var beroende av alkohol. Att han skulle förlora en statartjänst utan att ha misskött sig kan jag inte tro. Ibland ser man i husförhör att arbetare förflyttas från sin tjänst innan det avtalade året gott ut. Då har de oftast råkat ut för sjukdom eller olyckshändelse och av detta blivit oförmögna att arbeta vilket då noteras med en särskild anteckning. När det gäller familjen Andersson(Wed) finns ingen notering av något slag. År 1882 kanske alla redan under en lägre tid hade sett hur det stod till med Klas August vanor så det inte var något som behövde notera. Det här är en helt egen teori från mig som jag alltså inte har någon dokumentation kring. Men det känns som att man ändå vill ha någon möjlig förklaring till det liv de fick leva. Teorin med alkoholmissbruk förstärks också i det första husförhöret från Brunnstugan (1881-1885) där det antecknats om Klas August att han bor i Wallersta. Anteckningen är överstruken. Jag tyder detta till att familjen blir förflyttad från Kjulsta till Brunnstugan 1882 men då bor Klas Agust i Wallersta (där fanns Wallersta krog). Eftersom anteckningen är överstruken betyder det att han flyttar till övriga familjen i Brunnstugan. Kanske var Klas August också kompis med f.d.handlaren Callerstedt som dyker upp i Brunnstugan 1902. Båda makarna kom från mycket enkla förhållanden och var vana att arbeta. Deras liv tillsammans blev hårt och framför allt beundrar jag Klara som på tjugofem år föder tio barn. Bara fem överlever småbarnsåldern. Bara de fyra första barnen är födda före tiden i fattighuset. Den "fasta inkomst" familjen har bestod av fattigunderstödet vilket till största delen bestod av mjöl, sill, potatis, ärtor och mjölkpeng. Kanske hade Klara vissa perioder tillräcklig ork över för att mot någon betalning hjälpa till hos andra. Kanske även Klas August kunde förtjäna något lite på sådana arbeten. Klaras livsgärning är helt enastående enligt min mening. Hon måste varit en mycket stark kvinna. När hon blir änka och de barn som överlevt har flyttat ut och försörjer sig själva förtjänar hon lite lugn och ro tycker jag. Men vad händer då? Då får hon inte längre bo kvar i stugan där hon bott de senaste trettioåtta åren. Någon annan behöver stugan och hon blir utan fast bostad. De sista åtta åren av sitt liv får hon det nog lite mer ordnat och kanske lite lugn och ro, när hon får plats på ålderdomshem. Jag hoppas det för det har hon verkligen förtjänat. Klara har levt med stora umbäranden men har ändå fått familjens liv att fungera. Hon lever nästan fram till sin 82-årsdag trots den sparsamma kost hon levt av och trots de många graviditeterna. Hon är en kvinna att beundra och högakta. Tack Klara för att du klarade det. / Lena De fem barnen som överlevde barndomenMellan1873 - 1898 fick Klas August och Klara tio barn. Barnadödligheten var tyvärr hög under senare delen av 1800-talet. Under 70 och 80-talet drabbades Stigtomta av epedimier av både kikhosta och scharlakansfeber. Att familjen Andersson levde under mycket knappa omständigheter bidrog säkert till att dessa barn drabbades hårt. När Viktoria, min farmor, föddes som det nionde barnet hade fem av de tidigare syskonen dött dvs. Klas Emil (1876-1878), Ida Augusta (1884-1886), Ida Maria (1887-1887), Axel Leonard (1888-1889), Hedda Lovisa (1889-1890) före två års ålder. Hur gick det för de fem barn som blev vuxna? Jag kan tänka mig att deras barndom var full av förnedring. Att komma till skolan som fattigbarn var nog inte så roligt. De andra barnen t.o.m. torparbarnen som också hade det fattigt hade ändå "något" högre status. Min kusin Margareta som hade mycket nära kontakt med Viktoria, hennes mormor min farmor, under sin uppväxt vet att Viktoria aldrig berättade något om sin barndom. Ingen av syskonen bosatte sig heller i Stigtomta utan begav sig så småningom till andra socknar. I husförhör och församlingsböcker är barnen i en familj namngivna med förnamn tills de flyttar hemifrån då läggs efternamnet till. De sista decenierna på 1800-talet och i böjan på 1900-talet kan de här uppgifterna vara något förvirrande. Viktorias syskon
Mellan1873 - 1898 fick Klas August och Klara tio barn. Barnadödligheten var tyvärr hög under senare delen av 1800-talet. Under 70 och 80-talet drabbades Stigtomta av epedimier av både kikhosta och scharlakansfeber. Att familjen Andersson levde under mycket knappa omständigheter bidrog säkert till att dessa barn drabbades hårt. När Viktoria föddes som det nionde barnet hade fem av de tidigare syskonen dött dvs. Klas Emil (1876-1878), Ida Augusta (1884-1886), Ida Maria (1887-1887), Axel Leonard (1888-1889), Hedda Lovisa (1889-1890) före två års ålder. Viktoria fick i alla fall tre äldre syskon när hon föddes 1892, Anna Mathilda 19 år, Elin Sofia 14 år och Karl August 11 år. Om de alla var kvar i hemmet vid den tiden vet jag ännu inte men det ska jag forska vidare i här nedan. En yngre syster fick Viktoria 1898 som fick namnet Eva Elisabeth. Anna MathildaAnna Matilda föddes vid Rogsta gård den 1 maj 1873 som första barnet till statdrängen Klas August och hustrun Klara. Mathilda kom att få leva som statarbarn till sitt nionde år. Förutom på Rogsta även Tengsta och Kjulsta. Livet som statarbarn innebar inget materiellt överflöd. Statarna var trångbodda med oftast en stor barnaskara. Barnens liv var berikat med många lekkamrater och mycket utomhusvistelse. Säkert var det jobbigt för Mathilda att bo kvar här med minnena av de tragiska upplevelserna. Hon flyttade till Stora Källhult där hon tjänade i fyra år. Därefter några år på Fogelhyttan och sedan hamnade hon i Enstaberga. Samtliga gårdar tillhörde Tuna socken. I Enstaberga, 1/6 mantal, blev hon 1904 hushållerska hos änklingen och hemmansägaren Karl Gustaf Pettersson. Efter Petterssons död 1911 gästspelade hon helt kort, fyra månader, som piga på kyrkoherdebostället Skillra i Stigtomta. I november 1911 flyttade hon till Nyköping.
Elin SofiaElin Sofia som var det tredje av Klar och Klas August barn föddes 29 oktober 1878. Hon levde sina första fyra år på Rogsta och Kjulsta innan hon med sin familj blev förflyttad till fattigstugan Brunnstugan. När skolgång och konfirmation var avklarad flyttade hon som 18-åring till Fyrsjö som piga. Här blev hon bekant med drängen vid Goglunda, Johan Viktor Ekblom (f. 1/1 1878). Elin Sofias barn och barbarnBarn nr.1 Elin Viktoria (f.11/5 1901) börjar tidigt som fabriksarbetare i Harg. Hon kom att bo kvar hos föräldrarna. Vid 22 års ålder får hon ett utomäktenskapligt barn, Brita. Elin Viktoria får inga fler barn. Hon förblir ogift fabriksarbetare. 1960 bor hon tillsammans med sin bror Karl Bertil och syster Anna Elisabet vid Norra Tullen 2 i Harg. Som pensionär bosätter hon sig på Oppeby Gård 9. Här finns hon vid mantalsräkningen1975 och 1985. Samma år finns även Anna Elisabet på denna adress. Kanske de bodde tillsammans eller i varsin lägenhet? Barnbarn Brita Linnea Viktoria (f.6/8 1923) växer upp hos mamma Elin Viktoria och morföräldrar. Möjligen arbetar även hon på Hargs fabriken innan hon gifter sig 1943 med fabrikens chaufför Arthur Fransson(f.1910). De var 1950 bosatta på Skjutargatan men tio år senare bodde de på Rosenkällavägen 30. Paret får tre döttrar Marie-Louise (f.1944), Elisabeth Marianne (f.1948) och Britt-Marie (f.1954). Barn nr.2 Nils George (12/12 1905) började också sitt yrkesliv som fabriksarbetare vid Hargs fabriker. Han gifte sig 1930 med Ingrid Sofia Hägg. När de skiljde sig tio år senare var de barnlösa. Barnbarn Rose-Marie (10/2 1941) växte upp i Norrköping. Från mantalslängden 1975 förstår jag att Rose-Marie var gift och hade efternamnet Schörling, att hon då har en hemmaboende dotter Cecilia Annika (f.1969). Barn nr.3 Anna Elisabeth (f.18/3 1908). Hon bodde i samma hushåll som föräldrarna så länge jag kan följa henne i församlingsboken dvs. fram till 1942 då modern dör. 1960 är hon hushållerska hos sin bror Karl Bertil vid Norra Tullen 2 i Harg. 1975 fanns städerskan Anna Elisabet på adressen Oppeby gård 9. Hon bor kvar här 1985 men flyttar senare till Brannkärrsvägen 52-54. Barn nr.4 Karl Bertil (f.6/11 1918). Jag har inte hittat så mycket information om Karl Bertil. När han lämnade familjen som tjugo åring står antecknat "på anstalt". Någon mer förklaring kring detta finns inte här. Han var aldrig anställd som fabriksarbetare i Harg. Källor: Dessutom: Karl AugustKlas August och Klaras fjärde barn Karl August var född 5 april 1881 i Stigtomta. Han kom att växa upp med sin familj i fattighuset Brunnstugan. När Karl August föddes hade han två systrar, Anna Matilda och Elin Sofia. Karl August fick som sina systrar en jobbig uppväxt med fattigdom och sjukdomar. Från det att Karl August var tre år till han fyllt nio år, både fick han och förlorade han fyra syskon. Samtliga fyra dog före två års ålder och i alla fall tre av scharlakansfeber. Senare fick han systrarna Klara Viktoria och Eva Elisabet som båda överlevde barndomen. Karl August kom att försörja sig som dräng, senare statare. Kanske var han en orolig själ för nästan hela livet kom han att flytta och byta arbetsgivare ofta, både som ensam dräng och senare när han fått familj. Så bar det av till Björnlunda för en kusktjänst under ett år på Ånhammar. Ytterligare ett kuskjobb i Nyköping i kvarteret Liljeholmen.
Med hjälp av Ludgo/Spelviks hembygdsförenings hemsida har jag hittat bilden här nedan. Den visar arbetsstyrkan vid Snesta säteri på 1920-talet. Om bilden inte är tagen före 1927 är det möjligt att Karl August finns med här. I så fall bör det vara A. Andersson dvs nr. fyra från vänster av de sittande herrarna. Jag har inga belägg för detta men då det bör vara en möjlighet vill jag absolut publicera bilden här. Snesta arbetare: Från vänster stående: G Gustavsson, Forsberg, O Karlsson, K Karlsson, F Jonsson, G Johansson, E Alfredsson, H Rundqvist, E Rundqvist, A Alfredsson, W Kindstrand, N Kindstrand och befallningsman Alfredsson, Sittande: E Pettersson, O Andersson, A Lindblom, A Andersson, S Andersson, G Jonsson, H Alfredsson och J Rundqvist. Karl August döttrarHilda Adelia och Karl August fick två döttrar som likt de flesta statarbarn fick flytta ofta. Vilket innebar att byta miljö, skola och kamrater. Båda är födda i Ösmo socken i Stockholms län och båda lämnar föräldrahemmet 1927 för att tjäna egna pengar som hembiträden.Märta Linnea Maria 4/5 1911. Märtas mamma Hilda Adelia som blev änka 1947 var skriven hos dem på Industrigatan när hon avled 1973. Strax efter moderns död flyttade Märta och Ernst till Ystad i Skåne. Varför de flyttade så långt iväg vet jag inte men de fick inga barn och hade kanske inget som höll dem kvar i Nyköping längre. Signe Elisabet 16/10 1912 När Signe bor på Snesta lär hon känna den jämnåriga Karl Elis Harry Andersson (f. 18/2 1912) som är född och uppvuxen på gården. När de gifte sig 28/10 1934 var han precis som sin far ladugårdskarl på gården. Signe och Elis blir kvar på gården och får en son, Sven Olof 5/6 1937. De flyttade till Näsby i Bogsta socken där de bor ett år. Sandbro, Björklinge Uppsala 1938-39. ViktoriaKlara Viktoria är född 10 augusti 1892 som Karl August och Klaras nionde barn.När Viktoria var 15 år började hon tjäna piga. Hon arbetade på olika gårdar i Stigtomta. Till att börja med ganska nära föräldrahemmet. 1907-1908 var hon piga på Fyrsjö. Sedan två år på Rogsta och ett år på Starrlösa. Åter till Rogsta 1911. 1912 flyttar Viktoria till Vadsbro där hon arbetade på gården Katrineborg en kort tid men flyttade sedan vidare till Berga gård i Bogsta. Återkom till Stigtomta och Rogsta i november 1913 för att tjäna piga ytterligare ett år. Under den här tiden, den 8:e februari -14, födde Viktoria en liten flicka som fick namnet Berta Linnea Viktoria. Flickan benämns som "oäkta" i födelseboken och har ingen fader angiven. Att få ett utomäktenskapligt barn på den här tiden var inte enkelt och barnet kom inte att växa upp hos Viktoria. Vem som tog hand om Berta vet jag inte men hon flyttade inte med Viktoria när hon på hösten 1914 flyttar till Kungsberga Lillgård i Runtuna. Här träffade hon sin blivande man Ernst Roth som är dräng på samma gård. De fick sonen Folke i september 1916 och gifte sig i november samma år. Viktoria och Ernst levde ett typiskt statarliv. De flyttade runt på olika gårdar. Tärnö i Husby Oppunda där de fick dottern Märta 1918. Tre år senare var de vid Svista gård i Lid och dottern Signe föddes 1920.
Därefter flyttade familjen Roth till Lunds gård i Nikolai socken. Här arbetade Ernst först som kusk och senare som rättare. Här fick de barnen Arne (1923) och Aina (1925).
I börja på 60-talet lämnade Viktoria Björkö grindstuga där hon nu bott i mer än trettio år. Hon fick en liten vindslägenhet i ett gårdshus på Västra Trädgårdsgatan i Nyköping. Här fanns både el och vatten så Tora fick det lite bekvämare sina sista år i livet. Hennes liv blev en resa från ett "Fattig-Svergie" till det Folkhems-Sverige som hon i alla fall lite fick ta del av själv och fick se sina barn ta del av som vuxna. Tora avled 76 år gammal på Nyköpings lasarett. Eva ElisabetEva Elisabet var det tionde och yngsta barnet i Klas August och Klaras barnaskara. När Eva föddes den 31/10 1898 var mamma Klara fyrtiosju år, antagligen rätt sliten av fattigdomen, de tio födslarna och av att fem barn dött ifrån henne.Eva växte upp i Brunnstugan som nu kallades backstuga och som då nästan bara beboddes av familjen Andersson som vid den här tiden bestod av föräldrarna samt Viktoria och Eva. Eva började sin första pigtjänst vid Bärsta gård 1915 och kom sedan att byta arbetsgivare nästan varje år en tid framöver. Ett år tillbringade hon i Vagnhärad men återkom sedan till hemtrakterna och blev ett år i tjänst på Bondeby i Stigtomta. Till Nystugan i Nykyrka flyttade hon 1918 och blev kvar till hösten 1920 då hon flyttade till Torpstugan i samma socken. Vid Torpstugan födde hon en dotter på våren 1921. Ellen Linnea Elisabet fick flickan heta som inte hade någon registrerad fader. Eva tog med sin sju månader gamla dotter och flyttade till Branthälls gård i Nikolai socken där hon skulle tjäna piga. Naturligtvis var det mycket komplicerat att som ensamstående förälder ta hand om ett så litet barn samtidigt som hon måste arbeta. Detta gjorde att Eva efter ett år nödgades lämna bort Ellen som fosterbarn till en familj i Nykyrka. De uppgifter jag hittat via kyrkböckerna berättar om ett rätt hårt liv för Eva. När hon lämnat ifrån sig den 1,5 åriga Ellen flyttade hon till Tuna socken, året är 1922. Här arbetade hon som piga i Tunaby under ett år men blev därefter "på församlingen skriven" fram till 1927 då hon återfinns på listan över de som är obefintliga i församlingen fram till 1935 därefter tillbaka på listan för de som är på församlingen skriven till 1941. Under perioden 1927-1941 hade Eva alltså ingen fast adress i församlingen och jag kan inte få någon klarhet i hur hon försörjde sig. Tunaby 1920-tal. Vägen från Lunda. Bilden hämtad från Tuna hembygdsförening
Johan Petter lämnade efter sig 4 917 kr vilket i dagens (2021) penningvärde motsvarar 76 916 kr. Eva ärvde alltså hälften av den summan vilket troligen underlättade hennes liv.
Bilden här nedan är hämtad från Oxelösundsarkivet där jag utan resultat sökt information om Föreningsgatan 4. På bilden beskrivs Föreningsgatan 8 och 6. Av andra bilder från samma arkiv beskrivs huset bortom 6:an ha adress Torggatan. Då bör alltså det större huset bortom detta som ligger i hörnan Föreningsgatan / Hamngatan vara nummer 4.
Var hon bosatte sig efter att kvarteret revs kan jag inte veta men troligen blev hon kvar livet ut i Oxelösund.
Mina egna funderingar om Eva: Anna Mathilda källorKonfirmerad 1888Pilthyttan24/10-89 Enstaberga infl. -98. 1904 FSB Skillra, Stigtomtai fyra månader 1911 Nyk. Västra I:149D 1912-1919 Ingått äktenskap 2/11-12 FSB 1920-1926 död 3/4-31 Elin Sofia källor
Karl August källor
Eva Elisabets källorKällor:fsb Bärsta 1915-16 fsb Vagnhärad 1916-17 fsb Bondeby 1917-18 fsb Nystugan 1918-20 fsb Torpstugan 1920-21 fsb Branthäll 1921-22 fsb Tuna by på församl. Tuna 1923 fsb boken över obefintliga och på förs.skriv -1941 fsb Åkra 1941-42 inf. bok till Ox-d1942 fsb Ox-d 1942-51 Sverigesdödb. Föreningsg 37 fr 1970 ogift kv. 22/12- 73 |