När det gäller familjen Ludvig och Callie Lindh finns det en hel del bevarade brev och dokument. Dokumenten kan gälla betyg, anställningar och villkor för dessa. 
Breven har gjort det möjligt för mig att få en uppfattning om deras relationer till varandra och hur de levde.
Ett förhållande som framkommer vid olika tillfällen är den bistra inställningen Nils Rosenlund har till sin svärson Ludvig. Enligt muntlig tradition ska Nils ha byggt huset Greenwood på sina ägor vid Rosenhill för Callie att bo i när inte Ludvig kunde försörja henne längre. Att försörja fru och sex barn klarade dock Ludig mycket bra så länge han fick vara frisk.
Det finns en omfattande samling brev som är skrivna till Bror 1894-1900 då han valt bort skolan som 14-åring och blev sjöman. Breven är skrivna av far, mor och de större syskonen. De berättar om små och stora händelser hemmavid. Här förstår man också föräldrarnas oro för pojken som är ute på haven.Under den här tiden händer också dramatiska saker i familjen. Ludvigs sjukdom, Callie blir änka. 
Med stöd av dessa dokument har jag fått möjligheten att förmedla deras familjehistoria på ett förhoppningsvis trovärdigt sätt. 

Ludvig och Callie familj

Tryck på länkarna nedan så kommer du till släktsidorna.

Ludvig Lindhs släktträd

Callie Rosenlunds släktträd

Om du är medlem i Ancestry kan du klicka på bilden så kommer du till avsedd sida.

Ludvig och Callie var min morfars far och mor.

Ludvig Lindh och Callie Rosenlund

Callie f.Rosenlund

Ludvig Lindh

Ludvig Lindh

 *28/12 1844 Helsingborg

Johan Ludvig Lindh är född och uppvuxen i Helsingborg. Hans far var korpral Bengt Svensson Lindh vid Kronprinsens husarer. Här kan du läsa om hans bröder.
Med hjälp av stadsläkaren i Helsingborg, dr Netzler, som så gott som upptog Ludvig som sin fosterson, tog han studentexamen i Lund våren 1863. Ludvig ville fortsätta att studera matematik på universitetet. Men då han inte hade pengar till detta fick han söka arbete. Under tre år var han informator på ett gods i norra Skåne.

Han lyckades skaffa sig tillräckligt med pengar så att han kunde genomgå Chalmers i Göteborg. Under den senare delen av sin studietid var han stipendiat i matematik och tog examen 1869.

Efter sin examen, erhöll han omedelbart anställning såsom smidesbokhållare vid Kohlsva bruk, men lämnade denna plats redan 1870 för att med understöd av Jernkontorets stipendium studera järnhandteringens praktiska sida. Därefter antogs han till tekniskt biträde och ledare av byggnadsarbeten vid Bofors bruk, och uppförde där 1872—1874 en masugn, byggde kanaler och viadukter samt lade ut järnvägar för brukets behov.
Åren 1874—1876 var han anställd som ledare vid byggandet av det stora. bessemerverket vid Sandviken.
Under tiden i Sandviken träffade han troligen Callie som vid den tiden var bosatt i Gävle. Anteckningar som Ludvig gjort hösten -76 visar att han letar efter en bra anställning som ska ge honom möjlighet att erbjuda Callie en god framtid. Efter mycket vedermödor får Ludvig i oktober -77 en tillräckligt bra tjänst som bruksförvaltare vid Ankarsrums bruk. 

Callie Rosenlund

* 18/12 1856 Mjellby församling
OBS! Felaktigt införd i många husförhörslängder som född 1857-12-16. I dödboken står det 1857-02-16 som födelsedatum.
Är döpt till Betty Carolina men kallas aldrig något annat än Callie.

Callie växte upp i Sölvesborgs trakten som ensamt barn i en familj där fadern var styrman och senare sjökapten. Här bodde många släktingar från båda föräldrarnas sidor och Callie hade många kusiner att umgås med.	Familjen flyttar till Gävle 1871 då fadern ska lära sig framföra ångbåt. I brevet ovan beskriver Callie hur hon själv tillsammans med en jungfru reser till Uppsala med ångbåt och tåg. Klicka på bilden ovan för att läsa brevet.

Callie bor med föräldrarna i Gävle från 15-års ålder och här går hon i flickskola. 
Hon träffar sin blivande man Ludvig under den tid han är anställd i Sandviken (74-76). De förlovade sig.
Callies far är inte så nöjd med dotterns val. Han har haft god inkomst av hav och sjöfart och har mycket liten tilltro till Ludvigs möjligheter som ingenjör att försörja hans dotter.

Bilderna finns i en guldmedaljong

 

Familjen Lindh

Med de anställningsvillkor Ludvig får i Ankarsrum ser han sin möjlighet att gifta sig med Callie. De gifter sig i Gävle den 29:e december 1877. Han är då 35 år och hon 21 år. 

Anställningsvillkoren är goda: Kontant ersättning 5000 kr/år. Fri bostad om 5 rum och kök med tillhörande trädgårdsland och uthus. Ved till ett värde av 50 kr/år. 79-82 sänktes lönen till 4400kr/år. Fr.o.m. 24/10 –82 är lönen åter 5000 kr. De åtta sista åren från -88 tjänstgjorde han som vice verkställande direktör för bruket. 1891 har lönen stigit till 6500 kr/år. Dessutom får Ludvig en ersättning på 1000kr/år för styrelseuppdrag i Ankarsrums bruks AB och 500kr/år för diverse arbeten vid Eds bruk.
En hel del korrespondens mellan brukets ägare A de Mare och Ludvig finns bevarad. Det verkar som om Ludvig fick ta stort ansvar för brukets skötsel.

 

Ludvigs dagar var säkert fyllda av arbete men familjen hade nog rätt god ekonomi och hög status i brukssamhället. I gamla bevarade brev kan man förstå att Nils bodde hos sin mormor och morfar i Nyköping och på Rosenhill åtminstone-88 och -89. Hösten –89 har även Bror kommit hit för att bo och gå i skolan. De tycks också tillbringa jul, påsk och sommarlov här. Detta framgår av mycket söta brev som finns bevarade där pojkarna skriver till sin ”älskade Mor och Far”. De berättar hur det går i skolan, vad och vilka dom leker med. Det verkar som om Callie och syskonen kommer och bor på Rosenhill en del av sommaren. Mormor Betty dog -93 och var då dement så antagligen fungerade hjälpen med pojkarna möjligen ett par år. I senare brev framkommer att –92 till –96 bodde Callie med barnen i Västervik under terminerna där Nils, Bror, Sven och Kjerstin går i skolan. Detta är kostsamt men nödvändigt, barnen måste ju gå i skolan, skriver Ludvig i ett brev till sin bror (1892).

 Familjen Lindh växer under åren i Ankarsrum. Ludvig och Callie får sex barn under åren 1878 tom.1893.

Nils f.11/10-78

Bror f.18/5-80

Sven f.29/10-82

 

Kerstin f.22/7-84

Agne f.6/5-87

Sten f.20/4-93

                                                    

Hela familjen 1893

Ludvigs kontor. Bilden är från Ankarsrums museum vid ett besök 2003.

Ludvig blir dock sjuk. Omtalas första gången i ett brev augusti 1895. Ett år senare har han slutat arbeta. Det finns ett brev daterat 6 aug. 1896 där A de Mare (styrelseordf. i Ankarsrums bruks AB) tackar för Ludvigs nitiska och oförtrutna arbete under tjugo års tid. Styrelsen har beviljat ett expectancarvode.

XXXXX
Arbetsgivaren gav alltså Ludvig en viss ersättning trots att han inte kunde arbeta. Detta var långt före den Svenska välfärden med sjukersättning från staten
Ludvig omtalas som en intelligent, energisk, rättvis person med stor arbetsförmåga. Som var mån om sina arbetare. En gladlynt person med många vänner. I oktober samma år flyttar familjen till Stockholm, för att Luvig ska få den bästa tänkbara läkarvård. 
I brev till Bror skriver Callie att hon får ordna med auktion på en del av deras bohag. I Ankarsrum hade de ett stort hus. De flyttade till en lägenhet på Agnegatan 7 i Stockholm som av Callie beskrivs som trång men ändå trevlig när de kommit i ordning.
Nils läser nu i Uppsala och Bror är på sjön. Men fyra barn och en mycket sjuk make har Callie att ta hand om. Till sin hjälp har hon en piga.
Agne och Kjerstin går i Kungsholms elementarskola. Sven går hemma utan arbete eller skola vilket bekymrar Callie. Hon har ju också lilla Sten, tre år att ta hand om.
Ludvig vill att Sven ska gå i tekniska skolan men han orkar inte gå ut och ordna med det. Sven är inte särskilt intresserad av detta utan vill helst gå på sjön som storebror Bror.
Det framgår av breven att förhållandet mellan Callie och hennes far, Nils Rosenlund, vid denna tid är ansträngd. Fadern kan inte tänka sig att hjälpa familjen med pengar utan erbjuder dem istället att flytta till Rosenhill. Han anser att de kommer att ruinera sig på att bo i Stockholm. Men då får ju Ludvig ingen läkarvård säger Callie. Dessutom tror hon sig inte kunna dra jämnt med fadern. När Ludvig inte har långt kvar i livet föreslår Nils R att Callie efter makens död ska flytta till Rosenhill och bli hans hushållerska. Nils R menar att hon då kan utackordera barnen för skolgång i staden. Callie blir mycket arg på sin far och säger att hon aldrig vill lämna bort barnen. Det framkommer att hon tydligen själv varit utackorderad en del som barn och detta vill hon bespara sina egna.
Läkarna konstaterar att Ludvig har ”kräfta i magen”. Finns ingen bot för detta. Han får morfin för smärtorna och provar tydligen också en rysk medicin som enligt Callie inte ger honom någon lindring.
Det är hustrun Callie som får sköta honom i hemmet. Hon beskriver hur Ludvig mest ligger på soffan om dagarna. Han kan inte få ner någon mat. Hon får mata honom mycket sakta, skedvis, med dryck för att han ska behålla något. Orken tryter och hon får till slut hjälpa honom med allt.

Ludvig dör i Stockholm 25/4 1897, 52 år gammal.

Norra begravningsplatsen Stockholm

Callies liv som änka

		Endast 40 år gammal blir Callie änka. Hon är då bosatt i Stockholm med de fyra yngsta barnen. Nils bor i Uppsala där han fortsätter sina studier efter sin studentexamen i Västervik. Bror har -94 mönstrat på svenska barken Catharina som jungman. Vid den här tiden då Callie blir ensam med barnen har han redan seglat på flera världsdelar. Förutom södra Europa även Amerika, Afrika och Indien. Av de barn som bor kvar hos Callie är Sven äldst. Han vill gärna bli sjöman han också och får så småningom plats på ett fartyg. Kanske med hjälp av morfar Rosenlund. Agne och Kerstin går i Kungsholms elementarskola. och Sten är ju bara 4år.

Nils	Bror	Sven

Kerstin i Nyköpings flickskola 1898. Hon står längst bak som nr.2 från vänster.	Agne	Sten

I juni 1898 flyttar familjen till Nyköping. Förmodligen för att Callies far bor här. I Nyköping får både Kerstin och Agne slutföra sin skolgång. Sten får hela sin skolgång här.  Första bostaden i Nyköping är i östra församlingen där de bor i 5.e kvarteret nr 83, 84, dvs. vid Östra Storgatan mellan Skjutsargatan och Stockholmsvägen. Tre år senare flyttar de till ett hus på Brunnsgatan, 2:kvarter nr 76 . Huset låg där Korskyrkan finns idag (2021). Se karta över Nyköping 1888.  Tvåvåningshuset med ett litet gårdhus bredvid. Båda bilderna är från ca 1930. Huset i mitten av bilden. T.v. Tingshuset, t.h. på andra sidan Brunnsgatan  det gamla länssjukhuset. Del av vykort. Nils Rosenlund var man med bestämda åsikter nog helt lätt vara beroende av. Han ville gärna styra över hennes och barnens liv. Han vill inte ge henne pengar (inte ens mina egna? skriver hon ett brev) för att hjälpa sonen som har det besvärligt i Uppsala en vinter. Han kastar bort tid pengar på att studera tycker morfar Nils och erbjuder honom att arbeta hos sig i stället. Detta är Nils inte intresserad av och förhållandet mellan dessa två blir fortsatt ansträngt. Nils Rosenlund  Callies julbrev till Bror

Callies far dör 1901. Han var en förmögen man och hon var enda barnet. Detta måste gjort slut på hennes eventuella ekonomiska bekymmer. Hon kom därmed att äga bl.a. gården Rosenhill där hon troligen arrenderade ut jordbruket. Från 1905 är Callie med familj skriven som boende på villa Greenwood. Längre fram när alla barn flyttat ut kommer hon att använda villa Greenwood  omväxlande som sommarhus och som permanent bostad.

Villa Greenwood. En bild från ca 1915.

Huvudbyggnaden på Rosenhill. En bild från 2004.

Callie blir kvar i Nyköping livet ut. Barnen växer upp och flyttar åt olika håll. Dottern Kerstin och yngsta sonen Sten kommer att finnas kvar i hennes närhet även som vuxna och med egna familjer.

Brudparet Kerstin och Åke 1913. Till höger om Åke sitter Callie och bakom Åke står Sten. I översta raden längst t.v. paret Sven och Amelie Lindh. Samma rad näst längst t.h. troligen Inga Lindh (Brors fru).Övriga personer är troligen Åkes syskon. Se mer här nedan.*

Kerstin gifter sig med sjökaptenen Åke Thorman1913. De bosätter sig i Nyköping och får två barn Maria och Johan. Kerstin är ofta med sin man på sjön så Callie får nog som mormor god kontakt med Maria och Johan. När Maria och Johan är vuxna köper Kerstin och Åke villa Greenwood vid Rosenhill av Callie.

Kerstin med Johan och Maria.

*Ett foto som kommit fram 2021 visar och identifierar Åke Thorman och hans  syskon. När jag jämfört bilderna och personerna är min uppfattning följande: Stående från v.Amelie och Sven Lindh, Märtha Thorman, Sten Lindh, Ingrid Thorman, Gunnar Thorman, Elsa Thorman, Inga Lindh, Eva Thorman. Sittande f.v. Hedvig Thorman, Kerstin Lindh, Åke Thorman och Callie Lindh. Titta gärna på bilden och gör din egen bedömning. När Sten och Hildur gifter sig 1924 bosätter de sig på Rosenhill. Driver handelsträdgård och bor i det stora huset. Här kommer det att bo ytterligare tre barnbarn till Callie. Berit, Ulla och Gunnel.

 

Stens flickor Ulla, Gunnel och Berit.	Callie - ständigt handarbetande. Så minns barnbarnet Ulla henne.	Sten, Maria och Johan skjutsar Callie över stadsfjärde mellan Nyköping och Rosenhill.

 

De sista åren

Callie kommer att bo hos Kerstin och Åke i villa Greenwood från
-34 då de köpte huset av henne.

Callie dog 82 år gammal.
+ 13/3 1939 Nyköping Nikolai församling dödsorsak: arteriosklerosis cerebri (hjärnblödning) enl. dödbok

Hon är begravd i föräldrarnas grav på västra kyrkogården i Nyköping. 

Hur gick det för barnen.

Äldst är Nils* Johan Bertil född 11 okt. 1878 död 15 nov. 1959 Hedvig Eleonora Stockholm.

En sammanfattande text om Nils finns på Wikipedia:
"Efter studentexamen i Västervik 1896 studerade Nils vid Uppsala Universitet. Mellan 1902-1910 var han anställd på Stockholms-Tidningen. Han kom 1911 som journalist till Ryssland, där han verkade som korrespondent för olika svenska tidningar, ibland under pseudonymen N Strannikov, till 1920. Mellan 1921 och 1924 var han anställd vid Social-Demokraten i Stockholm. Åren 1920-1922 var Nils sakkunnig på Utrikesdepartementet och dess pressombud i Moskva 1924-1935, varefter han var attaché där 1935-1938 och utnämnd till legationsråd 1938. Åren 1943-1945 var han byråchef i Utrikesdepartementet. Nils ansågs som en initierad kännare av Sovjetunionen och utgav flera skrifter som var kritiska till kommunismen."

Troligen träffas Nils och Ingrid Elisabeth Lindberg f.1876 under tiden som Nils studerar i Uppsala och Ingrid arbetar i staden. De gifter sig 11 okt. 1902 i Uppsala. Under kort tid får de tre barn. Birgit (1902-1947), Einar (1904-1976) och Barbro (1905-1996). Enligt muntliga uppgifter från en bekant till Barbro Lindh ska Nils ha övergett familjen när barnen var små. Ingrid fick utan stöd klara sig och barnen.

1911 när Nils flyttar till Ryssland för att arbeta som i första hand journalist följer Olga Asarjewna Dirin(f.1895) med. De två kommer att gifta sig 1922 då skilsmässan mellan Nils och Ingrid är klar. Olga och Nils får en son 1923 som dör tre år gammal. 1930 föds deras dotter Kerstin.

Nils kommer att arbeta som journalist, pressattaché och diplomat bl. a. Nils blir ansedd som en mycket duktig rysslandkännare. Läs vidare om Nils liv i minnesrunan efter hans död 1959.

Bror f. 18 maj 1880 d. 18 april 1971 Går till sjöss i unga år och lär sig sjömansyrket från grunden. Blir så småningom sjökapten. Gifter sig 1910 med Inga Hartzell. Paret får två barn, Erik Arne Lindh (1913) och Inga Carolina (1920).

Sven f. 29 okt 1882 d.18 mars 1967 Sven väljer samma bana som broder Bror och blir alltså sjökapten. Gift med Amelie Göransson 11 januari 1915. De får en dotter 1921, Kerstin Amalia.

Kerstin f. 22 juli 1884 d. 17 februari 1976. Kerstin blir kvar i Nyköping med omnejd efte att familjen flyttat dit efter faderns död. Hon gifter sig 1913 med sjökapten Åke Thorman. De är först bosatta i Oxelösund men flyttar senare till Nyköping. Åke är anställd vid Grängesbergsbolaget. Kerstin och Åke får två barn, Maria (1914) och Johan (1915). Se mer om deras liv i artikel här ovan.

Agne f. 6 maj 1887 d. 2maj 1977 Om Agne känner jag inte till så mycket. Han slutför sin skolgång i Nyköping och är sedan antecknad som tillhörande Nyköpings sjömanshus. 1905 utvandrar han till Amerika där han 1918 (ev.1908) gifter sig med Zella f.Turner. Bröllopet äger rum i New York. De får två barn Carolyn (1920) och Allison (1922). Båda födda i Washington. Kanske även Agne hade en anställning knuten till sjöfarten kan jag gissa med anledning till hans klädsel på bild ett. När Agne avlider 1977 är han bosatt i California.

Sten f.20 april 1893 d. 28 maj 1941. Sten som var yngst fick ett svårare liv än sina syskon. Hans liv var märkt av sjukdom. Han beskrivs redan som barn som "klen". Han fick som vuxen diagnosen lungtuberkulos. Sjukdomen påverkade honom olika mycket under olika perioder i livet. Sten utbildade sig till trädgårdsmästare och kunde i 30-års åldern gifta sig med sin Hildur. I samband med detta fick Sten ta ett lån på 10 000 kr av syster Kerstin och maken Åke. Detta,gissar jag, som ett startkapital för den handelsträdgård han startade på Rosenhills ägor. Tyvärr blev Sten sämre av sin sjukdom och vistades långa perioder på sanatorium. Därmed var det inte lätt att sköta handelsträdgården som 1936 gick i konkurs. Nu gör hans mor och syskonen, som lyckats ganska väl i livet, alla en insats efter sin förmåga för att klara den lilla familjens försörjning.   Se mer om Sten liv med hustru och tre döttrar på nästa sida.

Källor

Kyrkböcker:
Nyköpings Sankt Nicolai församlingsböcker
1896-1900
Greenwood 1906-1911, 1912-1919 1920-1926

Historiska kartor

Rikligt med sparade dokument och brev.

I någon mån muntlig tradition i huvudsak från barnbarnen Berit och Ulla