Per och Maja familj

Per och Maja är föräldrar till August, alltså min farfars farfar och farfars farmor.

För att följa släkten bakåt klicka på respektive föräldrar ovan.

Pehr Fredrik Roth (f. Gunn)

* 27 juni 1823 V.Vingåker
+  3 april 1897 Ludgo

Pehr Fredrik föds vid soldattorpet Gunnviken i V.Vingåker. Soldat Claes Gunn och hustrun Britta Majas fjärde barn. I födelseboken har han namnet Carl Fredrik men förekommer sedan alltid med namnet Pehr eller enstaka gång Petter före Fredrik.  

När Pehr Fredrik är mycket liten flyttar familjen till soldattorpet Släntbacken i Ö.Vingåker och här får han ytterligare fyra syskon. Per Fredrik och hans syskon kommer att växa upp vid Släntbacken. Här bor också deras farfar och farmor. Farfar Pehr Wik har varit soldat här före fadern. När Pehr är konfirmerad är det dax att fortsätter ut i livet för att försörja sig själv.
Ö.Vingåkers kyrka 1905
Foto:Ivar Schnell

Sin första drängtjänst har han på Starhult 1839. Sedan flyttar han vidare till Stora Malm socken där han är dräng på Hinnås 41-42, Hårrsnäs 42-43 och sedan på Pålstorp. På Pålstorp blir Pehr Fredrik kvar som dräng i två år. Per Fredrik och Greta, en av döttrarna på gården, fattar tycke för varandra. När det visar sig att den unga Greta väntar deras barn vill Pehr Fredrik skaffa dem en trygg framtid. Då han själv är uppvuxen i ett soldathem och antagligen har goda erfarenheter från det vill han välja den vägen. Pehr Fredrik blir antagen som grenadjär i november 1844.

Husförhör Pålstorp 1841-45

Pehr Fredrik blir soldat

Han tilldelas en tjänst som grenadjär nr.107 vid Livregementets grenadjärer Södermanlands kompani och får bosätta sig vid soldattorpet Banninge , Rottninge rote i Nykyrka socken. Enligt Grills sammanställning är detta ett kavalleriregemente. I samband med den nya befattningen får han efternamnet Roth.

  

Karta Rottninge 1688 med Banning

För att få ta med sin Greta vid flytten till Banninge måste de först gifta sig. De är båda mycket unga. Han 22 år och hon 17 år. Gretas far ger skriftligt löfte till giftermålet och de tar ut lysning i januari -45 och vigs 16 februari -45. Den 13 mars -45 flyttar de unga nygifta in vid grenadjärstorpet Banninge i Nykyrka. I maj kommer den förstfödde, Carl Fredrik, till världen. Att komma så unga till en helt ny trakt och bli föräldrar för första gången bör ha varit en stor omställning. Paret kommer att få tio år tillsammans här. Under den tiden får de ytterligare tre barn. Anna Maria född -48, Gustav Oskar född -52 och Claes Albert född -54.  Året därpå i maj 1855 avlider Greta av lungsot endast 28 år gammal. Nu är alltså Per Fredrik änkling med fyra barn varav den yngsta bara är ett halvår.

Anna Maja Andersdotter

* 9 augusti 1822 i Runtuna
+ 6 januari 1885 i Ludgo. Död i lungsot enl. döboken.

I födelseboken har hon namnet Anna Maja. Dotter till torparen Anders Nilsson och hustrun Anna Andersdotter. Jag väljer att kalla henne Maja trots att hon i kyrkböckerna framöver benämns omväxlande Anna Maria, Maja eller Anna.
Maja är född vid torpet Grankällan i Runtuna.Torpet ägs av morföräldrarna men brukas av Anders och Anna. Maja har en äldre och en yngre bror. Modern dör redan 1832. Fadern gifter om sig efter ett år. Därefter flyttar de från Grankällan och lever nog ett ganska fattigt liv.

Grankällan Fotografiet från år 1988 och hämtat från Bygdeband.

15 år gammal börjar Maja tjäna som piga på gårdarna i trakten. Först på Egersta 37-38. Därefter Sörby 38-40. På gården Myra tjänar hon sedan i fyra år. En ovanligt lång period på samma ställe. (Oftast bytte pigor och drängar arbetsgivare efter ett eller två år. De anställdes i oktober för ett år i taget.) Varför hon stannade så länge kan jag bara spekulera i men kanske har det sin förklaring i det barn hon föder när hon flyttat vidare.   
Maja lämnar Runtuna för att flytta till Hofra gård i Allhelgona. Hon är gravid och som ogift och gravid var det på den här tiden brukligt att man lämnade församlingen.  Hon föder en son den 9 juni-45  som får namnet Johan Teodor. Sonen benämns som "oägta" enligt födelseboken men fadern namnges. Han heter Reinhold Gottfridsson och tjänade som dräng på Myra gård samtidigt som Maja tjänade som piga där. Pojken blir endast 4 månader gammal och dör av "slag" enligt dödboken. ("Slag" förekommer vid den här tiden som dödsorsak i alla åldrar. Står nog ofta för okänd orsak till döden.)  Maja och Reinhold verkar inte haft någon fortsatt relation efter detta. Reinholds vidare liv är svårt att spåra. Han försvinner ur husförhöret på Myra efter -45 utan någon notis om vart han flyttar.

Jägarholmsstugan fotograferad av mig i december 2016. Huset kallas numera Lilla Jägarholmen och är tillbyggd med både övervåning och trapphus. Huset ligger ca 800 m öster om min egen bostad och jag kan  se den från köksfönstret. Här bodde alltså min farfars farmor.

Nu flyttar Maja vidare till Stigtomta där hon tjänar piga vid soldattorpet Jägarholmsstugan från hösten -46. Redan på våren -47 gifter hon sig med den unga soldaten Johan Fredrik Hjelte. Lyckan blir inte långvarig då Johan dör redan ett år senare i lungsot. Maja blir änka fyra månader innan deras son föds 20 oktober-48. Pojken får pappans namn, Johan Fredrik. Efter detta finns en särskild anmärkning i husförhöret där Maja benämns som utfattig. Det kommer en ny soldatfamilj till torpet men Maja och sonen bor kvar i stugan. Eller är i alla fall fortsatt skrivna här. Det finns en anmärkning här som tyder på att hon vistas vid Hormesta i Nykyrka sedan 1850(?)och borde skrivas där. Hon blev av någon anledning aldrig skriven där men det är ändå troligt att hon var bosatt någonstans i Nykyrka en tid. Maja hade t.ex. sina svärföräldrar dvs. sonens farföräldrar boende vid Hagstugan som ligger mycket nära Banninge. Under den här tiden blev hon kanske bekant med familjen i Banninge soldattorp. Kanske Maja var där och hjälpte dem. När Greta sedan avlider blev det kanske helt naturligt att Maja blir kvar vid Banninge.

Pehr Fredrik och Maja

En man med minderåriga barn som blir änkling på den här tiden behöver nästan alltid gifta om sig för att klara sin och barnens vardag. Ett drygt år efter att Greta avlidit och Pehr Fredrik blivit ensam med barnen gifter han om sig med Maja. Maja som är soldatänka med en åttaårig son och som troligen hjälpt familjen redan innan Greta avled.

Pehr Fredrik och Maja gifter sig den 28 december 1856.

Texten från vigselboken förtydligad: Grenadieren vid Södermanlands Companie af Kungliga Lif Regementets Grenadier Corp No 107 Pehr Fredric Roth vid Banninge i Nykyrka socken och Enkan Anna Maja Andersdotter der sammastädes (-boende på samma ställe, min tolkning). Har lemnat Prestattest, Compani Chefs bifall samt intyg att ingeting i boet fanns efter hans aflidna hustru Margaretha Ersdotter. Hon lemnat skriftligt bifall samt intyg att ingen förmögenhet fanns efter hennes aflidne man Soldaten J. Hjelte. Han 33år, Hon 34år.

Tiden på Banninge

Om deras äktenskap enbart var en praktisk lösning eller om de dessutom fattat tycke för varandra kan jag inte ha någon uppfattning om men jag hoppas på båda orsakerna.
Med hjälp av kyrkböcker ska jag försöka göra en bild av hur deras gemensamma liv blev.

Kart över Nykyrka(1940). 1=Banninge grenadjärstorp Järnvägen fanns inte på den här tiden. Tillkom 1870-tal	Grenadjärtorp - Troligen liknande Banninge, som inte står kvar. Bilden från Bygdeband.

Torpet Banninge fanns kvar fram till 1930-tal. Man kan se tydliga spår av både torp och uthus på platsen. Platsen är märkt med en torpskylt av Stigtomta hembygdsförening. För att se lite miljöbilder tryck på länken Banninge.

Pehr Fredrik och Maja startade sitt liv tillsammans med en redan från början stor familj. Hon har sin 8-åriga son Johan och han har fyra barn Carl Fredrik 11, Anna Maria 8, Gustav Oskar 4, Claes Albert 2 år.
Familjen kommer först att växa och sedan på ett naturligt sätt även minska när barnen växer upp.

Banninge husförhör 1856-1860 ger följande information:
När deras första gemensamma barn August Wilhelm föds i januari -57 har de sex barn mellan noll och tolv år.
I november året därpå får de en dotter, Clara Matilda. Tidigare samma år har Pers dotter Anna Maria, nio år, dött. Enligt en svårtolkad anteckning i dödboken har hon dött av "gastrit feber". Kanske det är blindtarmsinflammation(min egen gissning). Säkert inget som gick att bota på den här tiden.
Då Carl Fredrik, Per Fredriks äldsta barn, är femton år flyttar han ut för att försörja sig själv. Samma år 1860 utökas familjen med Adolf Teodor.

I husförhöret fr.o.m. -61 tituleras Per Fredrik grenadier och vice Korpral nr.107.
Ytterligare ett barn får Per Fredrik och Maja. Det är Anna Lovisa som kommer till världen i januari -64. Under det här året blir det fler förändringar i familjen. Dottern Clara Matilda dör fem år gammal och Johan, Majas son från första äktenskapet, som nu är sexton år lämnar hemmet. Han flyttar då till sin farfar* och farmor i Hagstugan som är beläget nära Banninge.

*Värt att notera är att Johans farfar var Per Fredriks företrädare och dessutom namne på tjänsten som grenadjär vid Banninge där han verkat 1819-1844. Här, vid Banninge; var alltså Johans avlidne far, Majas första man, född och uppvuxen.

Under indelningsverkets tid hade varje knekt ett torp att bruka till sitt underhåll. Enligt soldatens vilkor innebar det att här ska finnas åker och även äng så att det fanns möjlighet att försörja några djur.
Livet vid Banninge var fyllt av arbete för alla som kunde hjälpa till. Säkert extra kännbart när Pehr var borta på militärövning. Här finns ingen notering om varken dräng eller piga under de år familjen bor här.

Regementsmöte hölls vanligen ca 3 veckor under sommarmånaderna på heden, en större samlingsplats. Var "heden" för Livregementets grenadjärer, Södermanlands kompani var beläget har jag inte helt säkert hittat dokumentation om men det kan vara Sannahed i Kumla. Sannahed  är övningsplats för ett antal Livregementen sedan 1767.
Förutom den stora övningen på sommaren ska det hållas kompaniövningar 8-10 ggr/år. Dessa övningar hålls vid samlingsplatsen Svärdbro i Sättersta. Alltså blir den sammanlagda övningstiden för Pehr Fredrik ganska omfattande.
1861 noteras Pehr Fredrik som vice korpral och då familjen flyttar vidare till Ludgo är han korpral. För att nå denna position måste soldaten först gå en förberedande korpralskola under 42 veckor. Förutom militära övningar lades stor vikt vid läs och skrivkunskaper, rättstavning samt matematik. Blev man godkänd här så fick man gå korpralskolan som var dubbelt så lång.
Uppgifterna hämtade från Hans Högmans hemsida.

Familjen Roth kommer att bo kvar vid Banninge till våren 1868. Pehr Fredrik blir då, vid 45 års ålder, befodrad till Korpral nr 25 bosatt vid Ryssinge ryttartorp i Ludgo socken. Fortfarande med tjänst vid Livregementets Grenadjärer, Södermanlands kompani no 3.

Soldatreg. anteckningar

 

I generalmönsterrullor från Livregementets grenadjärskår, Södermanlands kompani kan man följa Pehr Fredrik Roths militära karriär som indelt soldat. Han blir antagen den 4 november 1844 som grenadjär nr.107 vid Rottninge rote. Nykyrka socken, Nyköpings län. Vidare får man information om hans tidigare efternamn (Gunn), födelsedata och att han är född i Västra Vingåker. De kolumner som följer ger uppgifter om hans ålder vid mönstringstillfället, tjänsteår vid regementet, hans längd i fot och tumm. Det senare varierar lite mellan olika mönstringar mellan 5 fot och 9.7 tumm till 6 fot. Variationen beror på att soldaterna mättes med kängorna på vilka kanske var olika höga vid olika mätningar. Pehr Fredrik Roth bör ha varit strax under 180 cm. Att han var gift noterades också.

Jag har följt min farfars farfar i mönsterrullorna som grenadjär nr. 107 i Nykyrka 1848, 1851, 1855,1858, 1863, 1867.  År 1858 och 1863 tituleras han skarpskytt och 1867 korpral.

Som färdig korpral får han förflyttning till Ryssinge Ryttartorp nr 25 i Ludgo socken där tjänsten som korpral blivit ledig.. 

Ludgo

Ryssinge Ryttartorp
Pehr Fredrik kommer att vara verksam som korpral nr 25 vid Livregementets grenadjärer Södermanland kompani med bostad vid Ryssinge Ryttartorp i Ludgo församling fram till 1878 då tjänsten noteras som vakant.
Se generalmönsterrullar  1870, 1874, 1878.

Familjen som flyttar hit i mars 1868 består då av Pehr Fredrik och Maja med barnen Anna Lovisa 4 år, Adolf Theodor 8 år, August Wilhelm 11 år samt Pers barn från första äktenskapet Claes Albert 14 år och Gustaf Oskar 16 år.
Under åren vid Ryssinge växer barnen upp och flyttar ut. Alla utom Claes Albert som enligt anteckning i kyrkböcker är sjuklig. Han lider av fallandesot (epilepsi) och har troligen svårt att klara sig själv men gör säkert en fullt duglig arbetsinsats när han mår bra.

År 1879 när Pehr Fredrik är 56 år får han avsked från sin tjänst som soldat. Då har han tjänat Livregementets grenadjärskår Sörmlands kompani i sammanlagt 34 år. De flesta indelta soldater får avsked någon gång mellan 50-55 års ålder.
Pehr Fredrik och Maja flyttar nu till backstugan Nilsberg på Ryssinges ägor. Här kommer de båda att bo tillsammans med Claes Albert.
Maja dör 1885  av lungsot 62 år gammal.
Hon har fött sex barn av vilka fyra överlevt småbarnsåldern. Dessutom hade Pehr Fredrik fyra barn med från första äktenskapet.  I tjugoåtta år har hon varit knekthustru vilket innebar mycket ensamarbete och många barn att vårda och uppfostra. Troligen en gärning som krävde en stark och beslutsam kvinna. Jag kan tänka mig att hon var trött och sliten med låg motståndskraft när någon sjukdom slår till. 

Pehr Fredrik och den 30-åriga sonen blir kvar vid Nilsberg. Här flyttar änkan Johanna Christina(Löfqvist) Häll in -85. Far och son lever tillsammans med henne de sista åren av Pers liv.

I april 1897 dör Pehr Fredrik 74 år gammal av ålderssvaghet. 
Änkan Häll har flyttat ut två år före hans död.
Claes Albert är nu 45 år och blir "på församlingen skriven" några år. Från 1903 arbetar han som dräng på Stora Kryckeläng. Men på grund av sin sjukdom omkom Claes Albert 1911. Han är funnen död på landsvägen troligen kvävd av ett epilepsianfall.  

Bouppteckning efter f. korpralen P.F. Roth

Med hjälp av den bouppteckning som finns efter Pehr Fredrik kan man förutom hans tillgångar också se vilka arvingar som fanns efter honom. Arvingarna är sönerna: Claes Albert Roth vid Skärtäppan Bälinge sn  Gustaf Oskar Roth vid Helleforsnäs, Mellösa sn  August Wilhelm Roth torpare vid Aronstaf, Sättersta sn  Adolf Theodor Roth dräng vid Ökn? Ludgo sn samt dottern Anna Lovisa Roth kokerska i Sundsvall avlide sonens Carl Fredriks tre barn Emil Carlsson, dräng vid Hultstugan i Ludgo sn Fredrik Lagerquist gardist i Stockholm C. P. Carlsson dräng vid Lund i Nikolai sn Att det noteras var personerna bodde vid den här tiden och vilket efternamn* de fått med sig är intressant om någon så småningom vill forska vidare om August Wilhelms syskon. Behållningen i bouppteckningen uppgår till 127kr 53 öre vilket i 2018 års penningvärde motsvarar 8 299 kr enligt KPI och 107 684 kr enligt LI.

Klicka på bilden ovan för att läsa hela bouppteckningen.

* Under senare delen av 1800-talet kan det vara extra rörigt med efternamnen då vanan att använda patronymikon (faderns förnamn med tillägg son alt. dotter) mer och mer försvinner och man övergår allt mer till fasta efternamn som behålls i generationer. Detta införs succesivt och mycket olika över landet. När det gäller soldatfamiljer kan det bli extra krångligt då soldatens barn kan få faderns soldatnamn eller använda patronymikon. Ibland båda delarna. Kanske sönerna som vuxna blir indelta soldater som får ett helt nytt efternamn. Sådana  exempel kan man se här ovan där två av Carl Fredrik Roths  söner heter  Carlsson och en Lagerqvist.

Källor

Kyrkoarkiv: Husförhör, Födelseböcker, Vigselböcker, Dödböcker
Generalmönster rullar
Lantmäteriets historiska kartor
Stigtomta Hembygdsförening
Bilder från Bygdeband
Hans Högmans hemsida