Sten och Hildurs familj

Sten Lindhs släktträd                                    

Sten och Hildur är min morfar och mormor.

När det gäller berättelsen om min mormor och morfar har jag 2021 fått tillgång till bevarade brev, foton och dokument. Dessa fanns sparade på moster Berits (Hildur och Stens äldsta dotter) vind, som skulle tömmas då Berit skulle flytta. Här finns cirka 1000-talet brev mellan Hildur och Sten skrivna från1914 då de träffas fram till 1924 då de gifter sig. Dessutom fanns brev mellan Hildur och hennes syskon, brev mellan Sten och hans mor Callie.
Detta sammantaget har gjort det möjligt för mig att få en uppfattning om deras relationer till varandra och hur de levde.

Ytterligare en skatt av kulturhistoriskt värde är de mängd vykort med Nyköpingsbilder som fanns bland breven. 

Sten Lindh och Hildur Pettersson

Hildur f.Pettersson   

Sten Lindh

 

Sten Lindh

* 20/4 1893 i Ankarsrum Hallingeberg, Kalmar
+ 28/5 1941 Rosenhill, Nyköping Sankt Nikolai, Nyköping

Sten föddes i Ankarsrum, där fadern var bruksförvaltare. Han var det sjätte och yngsta barnet i syskonskaran. 1896 flyttade familjen till Stockholm då fadern var sjuk och behövde läkarvård.
Efter faderns död (1897) flyttade familjen till Nyköping. Här växte Sten upp och gick i skolan.

7 år

 12 år

15 år

Sten var under sin uppväxt klen och tålde kanske inte det ibland hårda vädret till sjöss utan fick söka sig något annat yrke än sina bröderna Bror och Sven. Som 17-åring provade han med trädgårdsarbete. Enligt folkräkningen 1910 var Sten trädgårdselev två år på godset Sparreholm i Hyltinge församling. Det här var tydligen ett arbete som passade Sten. Han fortsatte som lärling ett par år vid Mariendal trädgård i Sundbyberg.


Det här är ett vykort på Mariendals trädgårdar avsänt den 4/11 1912 från Sten till sin mor Callie. I texten nämner
han att det finns ytterligare 14 växthus "utanför bilden". Vid horisonten kan man se tornet på Sundbybergs kyrka.

Även detta är ett vykort från Sten till Callie, avsänt 1912. Sten är nöjd med sitt liv och skriver att han mår
utmärkt och frodas. Sten sitter som andra personen från vänster.

Efter de två åren i Sundbyberg fick Sten möjligheten att börja arbeta vid en handelsträdgård på västkusten. Nu bär det iväg ett år som trädgårdsbiträde vid Gren's Handelsträdgård i Mölndal. Ett år som blev mycket betydelsefullt för Stens framtid. Om det yrkesmässigt var särskilt omvälvande vet jag inte men här träffade han någon som kom att ha stor betydelse i hans liv.
Här lär Sten  känna fröken Hildur Pettersson.
Hildur är Göteborgska men arbetar och bor i Mölndal vid den här tiden. Sten och Hildur kommer att bli mycket goda vänner.

Hildur Pettersson

*18/12 1892 Göteborgs domkyrkoförsamling
+18/1 1965 Alla Hellgona församling, Nyköping

Hildur Emilia är född och uppvuxen i Göteborg. Hennes föräldrar var skräddare Emil Pettersson och Alvina Kristina Jakobsdotter. Hildur var deras tredje barn. Tidigare hade de fått Hildur Maria (f. 1889) och Annie Elisabeth (f.1890). Hildur Maria dog i scharlakansfeber 3 år gammal en månad innan Hildur Emilia föddes. Att få överta tilltalsnamnet efter en tidigare avliden syster eller bror var ganska vanligt vid den här tiden då barnadödligheten var relativt omfattande. Annie och hennes lillasyster blir dock snart moderlösa då Alvina dör redan i augusti 1893.
I november 1894 får de båda flickorna en styvmor då Emil gifter sig med Augusta Nilsdotter (f.1863). Framöver kommer de båda flickorna att få en stor syskonskara nämligen Greta (f. 1896), Bror (f.1898), Osvald (f. 1900), Carl Otto (f. 1904) och Lilly (f.1906). Det här blir en syskonskara som alla håller ihop och har en fin kontakt med varandra genom livet.


Alvina

Hela familjen Pettersson med samtliga barn ca 1906. Stående på var sida om Emil, Hildur och Annie. Sittande i Augustas knä Lilly därefter Osvald, Carl Otto, Greta och Bror. Annie, Greta och Hildur omkring 1908. Delar av familjen omkring 1914.Överst i bild Augusta och Emil. Sittande överst i trappan Annie med fästmannen Kalle stående bredvid därefter Hildur, Osvald, Greta och Carl Otto.


 

Hildur näst längst till höger i den bakre raden. Klicka på bilden för att se betyget.

Hildur bor med sin familj på Landalsgatan 25 under nästan hela sin uppväxt. 1905 har hon avslutat sin skolgång i folkskolan. Se skolkortet från avgångsklassen här ovan.
Hon utökade sin utbildning med en kurs i matematik vid Göteborgs Arbetsinstitut 1910. Samma år börjar Hildur en anställning som barnfröken hos familjen Paulsson på Linnegatan i Göteborg där hon blir kvar i två år. Vid sin nästa anställning hos familjen Hellström i Mölndal tituleras hon barnsköterska. Hur och när hon utbildade sig får jag ingen klarhet i men kanske det sker samtidigt som hon arbetar. I ett brev från Greta till Hildur postat den 25/9 1917 hittade jag följande bilder på en troligen rätt nyutexaminerad barnsköterska.
 

Troligen en nyutexaminerad barnsköterska
fr.v.Osvald, Greta, Hildur, Bror

Olga Hultkvist
I brevsamlingen fanns även brev till Hildur från Olga Hultqvist, en väninna från barnsköterskeutbildningen. De skvallrade förstås lite  om andra kurskamrater. Hur de hade det, var de jobbade och vad de tjänade. Olga diskuterade livligt om barnsköterskornas villkor. Hon var väldigt engagerad och ansåg att det skulle finnas ett kollektivavtal för barnsköterskor med en fastställd minimilön av 20 kr/mån. Olga hade vid tiden för den här diskussionen (1918) 30 kr/mån men hon känner till en kamrat som får 60 kr/mån men vet däremot inte något om vad denna kamrat förväntas utföra på sin arbetsplats. Arbetsvillkoren var mycket varierande men förutom lönen i pengar ingick mat och husrum hos arbetsgivaren. Sovrummet fick de ofta dela med sina skyddslingar vilket naturligtvis kunde inverka negativt på sömnen.
Olga var också mycket intresserad av att veta när Hildur och Sten egentligen skulle förlova sig? De hade ju känt varandra såå länge... Eller har ni förlovat er??? Jag förväntar mig ett förlovningskort i nästa brev skrev Olga.
Någon förlovning nämns aldrig i de brev jag hittade. Kanske var de redan förlovade då.
Det var uppfriskande att läsa Hildur och Olgas ungdomliga brevväxling och jag kan inte låta bli att fundera på om Olga kom att jobba fackligt på högre nivå så småningom.


Hildur (längst t.v.) och fyra väninnor dricker en gemensam skål vid familjen Petterssons kolonistuga

Ungdomsåren

Året är 1914 då den unga Sten från Nyköping i Södermanland fick en anställning vid Grens handelsträdgård i Mölndal samtidigt som Göteborgsflickan Hildur arbetade som barnsköterska hos familjen Hellström i samma stad. Detta kom att ha stor betydelse för bådas framtid eftersom det var någon gång under den här tiden de träffades. I vilket sammanhang de mötte varandra vet jag inte men att de blev mycket goda vänner det vet jag.
När Sten reste hem till Nyköping för att fira jul med sin familj och därefter börja sin militärtjänstgöring på Gotland börjar en intensiv brevväxling mellan Hildur och Sten.

Brevväxlingen fortgick året som Sten tjänstgjorde på Gotland och därefter ytterligare nio år. Under dessa år fortsatte Hildur att arbeta som barnsköterska i olika familjer på olika orter medan Sten fortsatte sin lärotid på olika handelsträdgårdar i landet. Oftast bodde de på olika orter vilket gjorde att brevväxlingen fortsatte med allt från tre till fem brev i veckan från båda håll. Under de första åren utvecklades deras vänskap till att bli ett förhållande. Under den här tiden försökte de träffas så ofta de kunde och lärde så småningom känna varandras familjer.
Till påsken 1917 blev Hildur bjuden att fira påsken på Rosenhill tillsammans med Sten, mor Callie och syster Kerstin med familj. Det är först nu hon blir presenterad för delar av Stens familj.
Hildur stannade hos familjen Hellström i Mölndal som barnsköterska fram till hösten 1917. I september samma år flyttade Hildur till Nyköping och villa Österlid där hon av Kerstin var ombedd att som hennes ställföreträdare i minst sex veckor ta hand om  Maria och Johan, 3 resp. 2 år. Kerstin behövde alltså hjälp i hemmet med de relativt små barnen när hon själv skulle vara tillsammans med sin man Åke till sjöss en längre tid.

Johan och Maria 1916

Johan och Maria 1917
 
Från den här perioden kan jag läsa i breven hur Hildur hade det. Hennes uppgift var att ta hand om barnen men i hushållet fanns också barnens mormor Callie och en köksjungfru. Något som är värt att notera är när Hildur berättar om att de fick besök på Österlid av Kerstins och Stens äldre bror Bror med fru Inga som tydligen inte kände till Hildurs existens. Callie presenterade då Hildur för dom som Stens hemliga fästmö.
Trots att Kerstin kom hem i november blev Hildur kvar fram till våren. Av breven framgår att Hildur och Kerstin blir goda vänner.  Maria och Johan var också mycket förtjusta i "moster Hildur".
Efter tiden i Nyköping och fram till 1924 kom Hildur i tur och ordning att tjänstgöra i Åmål, Jonsered, Borås och Bjärka Säby  med undantag för hösten 1920 då hon hjälpte sin syster Annies familj under systerns sista tid i livet. När Annie dog av tbc i januari 1921 lämnade hon efter sig maken Kalle och sonen Gunnar 2 år.


Hildurs tjänstebetyg

Sten blev efter militärtjänsten anställd vid en handelsträdgård i Sundbyberg några år. Därefter tjänstgjorde han vid Witteks handelsträdgård i Fiskeby i Östergötland. 1921 flyttade han till Göteborg och började vid Bryers handelsträdgård där han blev kvar i tre år. Under den här tiden fick Sten större möjligheter att träffas och umgås med både Hildur och hennes familj. Av några brev från Hildurs bror Bror till Sten förstår jag att de blev mycket goda vänner.  


Här är Sten på besök hos de blivande svärföräldrarna Augusta och Emil. 

Planering för framtiden

Säkert kändes det bra för Hildur att Sten flyttade till Göteborg 1921 då hon precis hade förlorat sin syster. Hon var inte själv bosatt i staden men så fort hon var ledig reste hon till Göteborg och kunde då träffa Sten, familjen och goda vänner.

Är detta en förlovningsbild?

Sten och Hildur med vänner

På baksidan är bilden
märkt 1914

När de var skilda åt blev brevväxlingen tät. De resonerar om tycke och smak. Hur ett hem ska fungera, hur man bör inreda och med vad. Det är tydligt att de tänker sig en gemensam framtid.
De har en förhoppning om att Sten ska få möjlighet att driva en egen handelsträdgård. Detta visar sig vara möjligt när Stens mor erbjuder mark till detta på sin gård Rosenhill utanför Nyköping.
 Här ska de också få tillgång till boende i den gamla huvudbyggnaden som Stens morfar byggde på 1880-talet.
Sten flyttar hem till Rosenhill i början på 1924 för att bygga upp handelsträdgården och se till att deras lägenhet blir iordningställd. Ett stort arbete som tog lång tid att slutföra. Enligt Hildur och Stens plan skulle allt varit klart i början på hösten då de tänkt gifta sig. Dessvärre blev både det ena och det andra fördröjt vid bygget. Giftemålet fick skjutas upp något men i december vigs de i Vasa församling i Göteborg. 
 

Bröllopet

 
Bröllopet 6 december 1924.
Bakre raden från vänster: Lilly, Elsa(gift med Kalle),Greta, flera okända och sist Kalle (tidigare gift med Annie, Hildurs avlidna helsyster).
Sittande: Emil, Gunnar (Annie och Kalles son), Hildur, Sten, Callie, Augusta

 

Livet på Rosenhill

Så blev det då äntligen tid för Sten och Hildur att få leva ett gemensamt liv efter tio års bekantskap. De kom från olika samhällsklasser. Hildur från ett hantverkshem med flera generationer skräddare före pappa Emil. Dock med undantag av Emils föräldrar som levt under mycket knappa omständigheter som torpare. Sten kom från den borgliga klassen, pappan hade varit överingenjör vid Ankarsrums bruk. Mamma Callie var enda dotter till sjökaptenen Nils Rosenlund som slutat sina dagar som hamnkapten och tysk konsul i Nyköping. En man som haft hög status i staden och som bl.a. lämnat efter sig gården Rosenhill där Sten och Hildur nu skulle bo och ha sin verksamhet.
I den borgliga samhällsklassen som de nu gemensamt hamnar i var det nog väldigt viktigt för ett nygift par att ha ett ordnat liv framför sig. Därför måste de vänta till allt är förberett med både firma och bostad för att de ska uppnå en ståndsmässig status.
Sten och Hildur flyttade in i en lägenhet på nedre våningen i den gamla huvudbyggnaden på Rosenhill.


 Rosenhill från sjösida. 


Samma hus från gårdssidan.
Till vänster: en del av Lantmäteriets ekonomiska karta över Rosenhill från 1960.
Nr.1= huvudbyggnaden som vid den här tiden var förfallen. Se spec. artikel om Rosenhill.
Nr.2= platsen där växthusen och övriga odlingar fanns. Troligen var området större på 1920-och 30-talet.
Nr.3= Greenwood, huset som var Callies fritidshus på landet och som på 1930-talet blev Kerstin och Åke Thormans permanenta bostad där även Callie bodde.

Bilden är från sommaren 1926. Hildur och Berit hälsar på Sten vid växthusen


Sten trivs bland sina blommar

Att driva en nyetablerad handelsträdgård på landet var nog ett tufft jobb. Från start hade Sten en, ibland två trädgårdselever till hjälp men fick förstås själv jobba hårt. Arbetet var indelat i säsonger med olika stor arbetsbörda. Till torget i Nyköping ville Sten själv åka med sina varor har Ulla berättat.

Barnen

Paret vid Rosenhills handelsträdgård fick tre döttrar mellan 1926 -1930. Först kom Berit i januari 1926. Året efter i september 1927 föddes Ulla och tre år senare i augusti 1930 kom lillasyster Gunnel till världen.
Hildur och Berit 1926. Ulla Berit och Gunnel1931

 
Bild från 1929. Arrendator Emil Larsson med son, Hildur, Berit och Ulla. Dockmammor Berit och Ulla.  Samma dockmammor sköter tvätten på köksverandan. 
 
Systrarna Lindh 1931 Tre systrar 1932 Sten med döttrar 1933.

Med bildernas hjälp är vi nu framme vid början av 1930-talet. Då började tyvärr Stens hälsa att svikta. Sten vårdas på Löts sanatorium de tre första månaderna 1932, kanske längre. Breven från Hildur till Sten under de här tre månaderna har jag hittat. En trädgårdsmästare blev anställd under Stens sjukdomstid men en hel del praktiska detaljer fick Hildur sköta. Dessa diskuterade hon med Sten i breven. Dessutom berättade hon mycket om vad "töserna" gjorde. Berit och Ulla skickar ibland med någon liten teckning ofta förställande en eller flera hästar.

30- och 40-tal

Morfar Emil kom den långa vägen från Göteborg för att hälsa på dotter Hildur med familj. Fotot t.v. här under är inte daterat men av flickornas storlek bedömer jag att bilden är från ca 1930. Ulla och Berit ser nöjda ut att få ha morfar på besök. Tre år senare dog Emil.
Bilden t.h. här är Greta, Gunnel och Hildur fotograferade i samband med Emils begravningen i Göteborg 1933.


Vykort på Löts Sanatorium avsänt till Hildur från Sten 1932.
Senare delen av 30- talet är en omvälvande tid i familjen Lindhs liv. Sten är ofta sjuk av sin tbc och vistas i perioder på Löts sanatorium vilket gör verksamheten med handelsträdgården ohållbar i längden. 1936 försätts firman i konkurs.
Familjen bor kvar på Rosenhill. Stens syskon får hjälpa familjen ekonomiskt. Ulla berättar att Sten fick arbeta som gårdskarl på Rosenhill med varjehanda praktiska göromål när han var tillräckligt frisk för att orka.
År 1939 avled Stens mor som var ägare till egendomen Rosenhill. Året efter Callies död blev egendomen såld. Något som antagligen Callies sex barn var överens om. Villa Greenwood hade tidigare avstyckats och friköpts av Åke och Kerstin Thorman. I samband med att Rosehill fick ny ägare flyttade Sten, Hildur och flickorna till en enrummare i huset som kallas Herrhagen. Ett stort hus med många hyreslägenheter.  Det var naturligtvis trångt med en till stora delar sängliggande Sten. Mamma Ulla har berättat att de fick tillgång till ett rum på vindsvåningen där Sten kunde få lite lugn och ro. Så fick Sten leva sitt sista år innan han dog av sin tbc den 28 maj 1941, endast 48 år gammal.
Sten dör i tbc under den tid som penicillinet är under utveckling. Endast några år senare inleds de positiva behandlingarna med penicillin för att bota bl.a. tbc-patienter. 

Nu blev Hildur ensam med sina tre flickor som då var femton, fjorton och elva år. Även nu kan jag referera till vad min mamma Ulla berättar från den här tiden. En tid som var mycket "rörig" som hon beskriver det. Pappa Sten dog och alla blev ledsna och i chock. Det var så många förändringar på en gång att Ulla har svårt att reda ut hur det var. Moster Greta från Göteborg kom upp och var som ett stöd för dom en längre tid. Efter som de bodde rätt trångt brukade en eller två flickor på kvällen få ta med sina saker och sova i Greenwood hos faster Kerstin där det fanns gott om plats.

Jag kan tänka mig att det var en svår tid för hela familjen men på något sätt fick de livet att gå vidare. Man kommer märkligt nog igenom de svåra perioderna i livet. Ibland kommer man till och med ut lite starkare på andra sidan prövningarna.
Vid den här tiden gick Berit i flickskolan i Nyköping. Ulla gick i sjunde klass i D-skolan i Oxelösund, som tillhörde Nyköpings kommun vid den här tiden. Gunnel gick i fjärde klass i Arnö skola.
Kanske bilderna här nedan,på systrarna, är från ungefär den här tiden.

På väg till Bastenshäll för att bada.

Änkan och mamman Hildur


Ulla konfirmeras 13 maj 1942
Nu följer några tuffa år för Hildur. Hon och flickorna kommer att bo kvar i lägenheten i Herrhagen. Att ha sina släktingar Åke och Kerstin boende så nära var nog på både gott och ont. Samtidigt som de kunde stötta varandra kan jag tänka mig att Hildur kände sig stå i tacksamhetsskuld till Stens syskon som ekonomiskt hade fått hjälpa dem så mycket och som troligen fortfarande hjälpte till något. Hildur hade väl en änkepension men jag tror att hon ändå fick lite ekonomisk hjälp för att flickorna skulle få en yrkesutbildning.
Berit fick en lantbruksutbildning på Önnerstad lantbruksskola. Ulla gick i mamma Hildurs fotspår och utbildade sig till barnsköterska i Stockholm. Gunnel påbörjade en tandsköterskeutbildning som tyvärr blev avbruten pga. ett diskbråck.
1947 när alla flickorna flyttat hemifrån började Hildur en deltids tjänst som sjukvårdbiträde vid Nyköpings lasarett. Dessutom tjänstgjorde hon under sju somrar 1944 - 1950 som köksföreståndarinna och kokerska vid Första Majblommans barnkoloni.
Nu har Hildur bara sig själv att försörja och kan därmed känna sig oberoende av släktingarna. 

 Några bilder till på döttrarna. 

Berit

Ulla

Gunnel

Mormor Hildur

Hildur fick fyra barnbarn som hon gärna var tillsammans med. Ullas barn Cim (1948) och Lena (1950). Berit fick barnen Thomas (1952) och Nina (1962).
Barnvakt åt Lena. På badbryggan med familjen Rooth.
 
Thomas och Lena på besök hos mormor vid Herrhagen. Hildur på besök vid Flättna hos Cim, Annelie (sommarbarn), Lena och Ulla.

Hildur med Nina i knät 1964.
 

Hildur 1956 - 1965

Hildur flyttade in till Nyköping 1956. Hon hyrde en trevlig enrummare på S:t Annegatan 23 med mycket vackert läge alldeles intill Nyköpingsån. Den här bostaden har jag själv många välbevarade minnen från. Till mormor fick jag ofta gå efter att ha varit i Västra småskolan på blockflöjtslektion när jag var tredjeklassare. Det var lite skrämmande att gå förbi S:a Anna (hospitalet) över Forsbron och sedan fram till mormors hus som låg mitt emot fängelset där det ibland tittade ut någon fånge genom gluggen i sin cell. Då var det skönt att komma in till mormor och få varm choklad och bullar.
Bilden på huset är tyvärr från rivningsåret (1970-tal) men jag hoppas hitta en bättre bild.


Här levde Hildur som pensionär och hade nog ett rätt bra. Hon hade sina döttrar, de två äldsta med familjer, i närområdet. Dessutom kunde hon enkelt ta tåget till Göteborg för att hälsa på sina syskon. Liksom syskonen kunde komma till Nyköping. Greta som var ensamstående kom ofta för att hälsa på Hildur och hennes döttrar.
Som änka har Hildur tid att hälsa på sina syskon och syskonbarn  i Göteborg. Särskilt god kontakt har
hon genom hela livet med systern Greta.
Hildur, Osvald och Greta i Göteborg.

1963 bröt Hildur lårbenshalsen. Tyvärr ville brottet inte läka och så småningom uppdagades att hon hade skelettcancer. Detta gjorde henne sängliggande och hon fick tillbringa sina sista år på Nyköpings lasarett där hon avled den 18 januari 1965.